Andra rundan i Kolmårdens församling

Veckans långpass blev lite längre än tänkt och det via ytterligare tre kyrkor i Norrköpings pastorat. Jag fortsatte i det min färd genom Kolmårdens församling. Jag hade en sak att förhålla mig till, hämtning på förskolan. Att hinna i tid i samband med en löprunda är inte min superkraft. Men ibland måste man. Det finns så mycket spännande längs vägen, och kortet att lägga på ett extra tempo har vissa begränsningar kopplat till fysik.

Nåväl, jag ställde klockan en smula tidigare för att utöka marginalen lite, och var efter drygt 20 kilometer ute i Simonstorp. Men jag började inte vid kyrkan utan stannade till vid den Nelsonska gravplatsen som ligger i en skogsdunge en knapp kilometer därifrån. Det är en av pastoratets 23 kyrkogårdar och har en del problem med vildsvin. Därav ett lägre elstängsel och skyltar om problematiken. Sedan 1910 har den funnits här som ett mer skogigt alternativ att begravas på, och med namn från en kyrkoherde som verkade dåförtiden.

Vidare mot Simonstorps kyrka funderade jag på vilken min favorit av alla kyrkor jag besökt är och i slutet kommer bli. Jag hade mina kandidater och så bubblar denna upp som sen favorit. Byggd 1650 och det i timmer. Faktiskt den enda i pastoratet som är gjord av trä. Från början mer lådliknande då kyrktornet tillkom senare och även den vänstra utbyggnaden, ”Rodgadelen”. För det var så att Rodga bruk sysselsatte runt 500 hushåll under stormaktstiden och bland annat tillverkade segelduk åt Karl XI:s arme. Alla medarbetare fick inte plats i kyrkan så Rodga bekostade en extra del vilken stod klar i slutet av 1600-talet.

En gång i token var kyrkan rödmålad.
Predikstolen är placerad till höger vilket är annorlunda, men det beror på att de som satt i ”Rodgadelen” till vänster bakom skynket också skulle se. Som ni förstår var inte skynket fördraget då 🙂

Det är mysigt att stiga in i kyrkan via sakristian som har kvar originalmålningar i taket. Det luktar lite som i en sommarstuga. Det är något speciellt och annorlunda med en kyrka i trä. Detta kyrkorum är vitt och man får själv tänka sig hur det såg ut när taket var blåmålat och täckt av stjärnor. När blicken är riktad mot taket syns också orgeln liksom instucken i taket. Den var för stor när den anlände så taket fick helt enkelt höjas för att den skulle gå in.

Det finns mycket spännande att berätta om kyrkan. Inte minst om vargnäten som finns kvar i förråden och förr i tiden sattes upp så att inte vargen skulle riva hästarna församlingsborna kom tillresta på. Lyssna gärna på när Malin berättar mer om allt. https://www.youtube.com/watch?v=zK0bfte-m74

De som verkligen vill uppleva hur det gick till här förr är välkomma att delta under bröllopet med kronbrud den 15 augusti klockan 15:00. Då kommer det finnas spelemän på plats och högtiden kommer ske enligt gamla ceremonier. Att boka sitt vanliga bröllop eller annan förrättning här är också populärt och utöver det firas Gudstjänst några gånger per år.

Nu tog jag mig vidare längs grusvägen på andra sidan väg 56 mot Rodga. Sju kilometer lång väg och jag kände de historiska vingslagen slå under min framfart genom skogen. Kyrkan byggdes verkligen ”mitt ute i ingenstans”. Simonstorp är en relativt ung socken och kyrkan den första på platsen. Innan hade folk i bygden haft ännu längre till Gudstjänsten och det var till slut orimligt att hela söndagen skulle gå åt för att ta sig till och från kyrkan.

Rodga herrgård ligger vackert längs min väg och högtrycket från förr gör sig inte alls påmint, snarare tvärt om. Men här finns sommaröppet café med delvis prisbelönt meny för den som kanske ger sig ut hit för att springa, cykla eller bada vid närliggande Sörsjön.

Jag springer vidare längs sjön Näknen, över väg 56 igen, och in i Åby. Där ligger Ättetorpskyrkan som är mycket nyare än den tidigare och rent skriker 1960-tal. Här pågår regelbunden aktivitet, Gudsjänst varannan söndag och varje onsdag kväll, körverksamhet samt mycket mer och dessutom finns här församlingshem med kontor i samma byggnad. Kyrkorummet är båtformat och kanske var det inspiration till smidesarbetet ”Fiskafänget” av Christer Wide, Kolmården, som hänger på den vänstra väggen. Den, som på många andra ställen, aktiva syföreningen har tillverkat och skänkt många av textilierna på väggarna. Altaret och dopfunten i Kolmårdsmarmor, samt det mesta i den fasta inredningen är designat av Kurt von Schmalensee som nu blivit väldigt bekant för mig då han verkligen varit produktiv i många av de kyrkor jag sprungit mellan.

Jag tycker det finns en skönhet eller något intressant i allt jag möter. På den vid första anblicken grå bakgård jag springer förbi. En stad där andra säger att det inte finns något att se. Det är inte sant. Något finns det alltid. Jag gillar detaljer. Det fina och oväntade som sticker ut men man kanske inte märker direkt. På en vid första anblicken vacker plats kan det vara något av det minst uppenbara som fångar mig mest. Inte det som rankas högst på Tripadvisor. Jag letar efter det som inte listas där. Varför skriver jag nu detta. Kyrkorummet här är fint. Utan jag skriver det som en uppmaning till att vara i stunden. Vara i rummet. Många gånger tar man en bild på något sevärt, men har inte upplevt det genom sina egna ögon.

Jag tar mig tid att studera detaljer i rummet. Sätta mig ned i kyrkbänken en stund. Precis som platser utomhus har alla rum också någonting som är särskilt speciellt, och ibland måste man sätta sig ned för att hitta det. Fönstret längs fram i blått med gula kvadrater som har motiv symboliserande kyrkoårets fyra huvudtider är uppenbart, men det vackra korset av silver på altaret ser jag inte först.

Ättetorpskyrkan ligger lite ovanför centrum med kyrkogård och klockstapel på andra sidan vägen. Jag har inte långt till nästa mål för på orten ligger två kyrkor men jag stannar först till på konditoriet för att äta en bulle och dricka en pucko. Blev inte tid för någon längre lunch. Klockan tickade på. Många upplevelser. Alltid för lite tid.

Från Kvillinge kyrka ser man i princip Norrköping. Den ligger lite på en höjd med vidsträckta fält. Byggd på 1100-talet men från den tiden finns inte mycket kvar, i princip bara ett fönster som frilades på 1950-talet och sitter i nuvarande sakristian. I främre delen står den som av många anses vara Östergötlands vackraste dopfunt och gjord i mässing. Historien känns här inne på många sätt. Dels är även denna altartavla målad av den gustavianske tidens främste kyrkomålare Pehr Hörberg, och så vittnar de gamla begravningsvapnen på väggarna om förmögna donatorer på de stora egendomarna.

Konsert med Åby Gospel. Vilken magi att få uppleva. De repeterar i Ättetorpskyrkan och uppträder här i Kvillinge kyrka.

Oups. Jag trodde att jag var närmare stan. Det kändes så när den i princip syntes från där jag var. 7 km. 30 min till hämtning. Det skulle bli tight. Skickade SMS till förskolan. Lade på ett kol i tempo. Tänkte att jag kunde gena lite längs åkrarna. Hjälpte föga. Det blev i stället lite längre. Efter 54 km hämtade jag Klara och detta nästan enligt avtalad tid. Fylld av upplevelser. Och det med ett bra pass inför sommarens långa utmaning. 100 Miles, 16 mil, längs Berlinmurens gamla sträckning.

Tips! Ta grusvägen mellan Simonstorp och Rodga vidare mot Sörsjön. en sträcka jag själv inte hade tagit mig an och där friluftsaktiviteter gärna kombineras med fika hos Rodga spis. Nära Kvillinge kyrka finns Kvillingeförkastningens naturreservat med en vandringsled upp till magnifik vy ut över Norrköping. Passa även på att fylla på skafferiet hos Qvillinge Ekologiska.

Under och efter denna natursköna dag hade jag bockat av 23 av 25 kyrkor och kapell i Norrköpings pastorat. Jag vill att fler ska få upp ögonen för kyrkor. Som platser för gemenskap. Trevliga utflyktsmål. Sociala och religiösa inrättningar. Som bärare av kultur och historia. Helt enkelt fina ställen som erbjuder så mycket mer än vad man kan tro.

Hoppas att ni blev inspirerade till kyrkor som mål och att ni även följer med nästa gång! Vilken kyrka kommer ni besöka härnäst, och vad är det som lockar

Kika in för att se filmen från rundan på Instagram @fridasodermark

Klicka för hela kalendariet i Norrköpings pastorat – sortera efter datum eller respektive kyrka

Jag tipsar särskilt om kulturveckan i Kolmårdens församling v33 2026: https://www.svenskakyrkan.se/norrkoping/nyheter/kulturvecka-i-kolmarden

Följ med på första rundan mellan de citynära kyrkorna. 

Följ med på andra rundan mellan Borgs och Klockaretorpet. 

Följ med på tredje rundan på cykel i Borgs församling

Följ med på fjärde rundan mellan Vilbergen och Vrinnevi

Följ med på femte rundan i natursköna Kolmårdens församling

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *