Utebassängen

Om förra veckan bestod av en hel massa cykling så har början av denna präglats av vatten. I måndags var det premiär i utomhusbassängen och dessutom sol. Efter 105 minuter i sällskap av Jerker och Anna hade jag fixat till några snygga baddräktslinjer på ryggen. Sådana som brukar vara riktigt svåra att få bort hur mycket man än kämpar. På kvällen kom Sara och Hilda på besök och jag svängde ihop en moussaka. Det gick tydligen bra, för de sa att det var det godaste jag någonsin bjudit på. Nu säger detta inte så mycket om mina matlagningskonster, som jag dock vill understryka har blivit avsevärt bättre med åren. En gång när vi hade tjejmiddag gissade de på bacon när jag bjöd på en anrättning bestående av lax. Min bror är alltid skeptisk när han blir hembjuden till mig för han tycker jag lagar så konstig mat. Men det kanske mer beror på att han är kräsen i maten och mest lever på revbensspjäll.

I tisdags inträffade den stora pooldagen som resulterade i tre vändor till Centralbadet. Det började med att jag invigde Jennie och Nina i vattenlöpningens tjusning innan de skulle till jobbet. Sedan hängde jag några timmar på biblioteket innan jag och Jerker körde ett intervallpass utomhus. Istället för baddräkt hade jag en axelbandslös bikini för att samtidigt jobba på den perfekta brännan. Dess förmåga att sitta på plats hade dock mer att önska. När jag tog i satt den mer under brösten än på dem. Huruvida detta var synbart för andra i poolen måste en utomstående betraktare avgöra men jag intalade mig att plasket runt omkring var tillräckligt kamouflage. Efter några timmar på fritids var det dags för pass tre, vilket blev simning. Under en dramatisk himmel bestående av mörka moln och sol avverkade vi en timme crawl efter att Peter till slut hittat ut ur omklädningsrummet. Intervallerna i mitten på passet gav bra puls och jag var nöjd över dagens träning som avslutades på Munken med tjalvekompisarna som kom från intervallträningen.

I onsdags fick jag en överraskning på jobbet. Vid lunch kommer några barn och säger att det kommit en avi där jag fått ett paket som enligt uppgift skulle finnas i klassrummet. Det är inte ofta en vikarie får paket och jag tvivlade starkt på sanningshalten i påståendet men följde såklart med. Till min förvåning står ett paket på katedern. Jag sprättade bort tejpen och i kartongen ligger en liten kille i sexan. Fick inte ta med innehållet hem och det kanske var lika bra. Efter jobbet åkte jag ned på stan och inhandlade en mer vattenlöparvänlig bikini och avverkade 90 minuter i det soliga vädret. När jag kom in i duschrummet hade en kvinna tuppat av på golvet och hade fått hjälp av personalen. De hade tagit min handduk och lagt över henne. Men efter att ha duschat i samma rum som två manliga badvakter som mest stod och tittade på henne kunde jag be om att få tillbaka den.

Idag jobbade jag ute på landet vilket innebar 30 km cykling till skolan och en snabb raggardusch på toaletten innan jag mötte eleverna. En skola där man endast hade täckning på mobilen om man stod vid flaggstången eller en speciell björk på skolgården. Jag måste ha världens bästa jobb. På förmiddagen var vi på en trollmusikal där barnen i år 2 och 3 utklädda till troll, prinsessor, älvor, drakar och vättar bjöd på en fin show. På eftermiddagen byggde vi hus, inspirerade av Gaudi, med hjälp av gamla toalettpappersrullar och sedan blev det en eftermiddag i solen på pappas altan.

Efter att snart ha cyklat hem de 30 kilometrarna har jag faktiskt inga planer för kvällen. Ovanligt. Då kan det säkert tänkas bli något mer pass innan dagens träning kan läggas till handlingarna. Ja jag vet. Jag är beroende. Men det är ju så roligt att träna. Återigen, jag har dessutom världens bästa jobb. Jag får hänga med coola barn hela dagarna samtidigt som jag har massor av tid till träning. Det känns fint att kunna leva drömmen.