jul
Har tinat upp efter Svalbard och sommaren fortsätter hemma i Norrköping.
I torsdags sprang jag mitt sista ultrapass innan SM. Det blev en mara i lugnt tempo på kända vägar då min GPS-klocka dragit sin sista suck. Framåt kvällen cyklade jag vill Vånga där det blev både hallon och vinbärsplockning. Njöt av en lugn kväll och sov över på landet.
Detta foto togs under långpasset. Om det finns en glasskiosk är den noga gömd i skogen. Jag utlyser härmed en tävling. Den som först vet var glassgubben står vinner en glass. För här kan man definitivt inte köpa någon.
Vaknade av ett riktigt oväder. Blixtar, dunder och regn. Men tyckte det var lite mysigt och gosade in mig i soffan. Efter lunch kom plötsligt solen fram och det blev en eftermiddag på stranden med syskonen och barnen. Simmade in bland vass, näckrosor och annat oidentifierbart äckel för att rädda en badboll. Vad gör man inte för att kidsen ska bli glada. Cyklade hem och förbi det pågående världsmästerskapet i freesbee som pågick i Folkparken. Satte en bulldeg och gav mig ut och sprang. Femton snabba kilometrar i närheten av tävlingsfart. Kändes fint. Bakade ut bullarna och gick på utebio vid Färgargården. Girls just want to have fun, en klassiker jag inte sett innan. Rolig film, skön sommarkväll och goda popcorn. Kul även att se Brenda från Beverly Hills i en mycket mer sympatisk roll.
På lördagen var det tävling. DM i halvmaraton i Motala. Inget jag vilat mig i form till utan något jag såg som ett träningspass. Skulle bli kul att testa formen inför kommande helg. Testade även rödbetsjuice i shotform. Undersökningar visar att intag av rödbetsjuice höjer prestationsförmågan på så vis att det krävs mindre energi för att göra samma jobb. Jag skulle alltså enligt uppgift inte bli lika trött och orka mer. Då det är svårt att dricka de mängder som krävs finns det shots att köpa. Jag drack två stycken tre timmar innan loppet, vilket är den tid som krävs för att få ut maximalt av effekten. I Motala får man springa längs en trevlig tvåvarvsbana där delar går naturskönt vid vattnet. Efter två kilometer hade jag placerat mig som nummer två och tänkte ligga kvar där då avståndet till snabbaste tjej snabbt blev alldeles för stort. Första milen gick riktigt bra och jag passerade på 40:50. Kändes som jag skulle ha kunnat hålla tempot och slå pers. Men då kom solen fram. Det blev varmt och backarna var inte helt triviala. Kämpade mig i mål på höga 1:28 men var ändå nöjd över en andraplats och att ha kunnat hålla ett relativt högt tempo trots veckans hårda träning. Om rödbetsjuicen gav effekt. Jag vet inte men den gjorde mig i alla fall inte sämre. Kanske skulle jag ha fyllt på med en till då farten minskade loppets andra halva. Kort efter målgång blev det prisutdelning. Vinnarna fick pengar och till oss andra segrare i de olika klasserna kunde man välja på reakläder från den lokala sportbutiken och ett paket o´boy. Trodde ett kort tag man fick välja den uppstoppade ugglan i mänsklig storlek. Men tyvärr tillhörde den klubbhuset.
Efter tävlingen åt vi mat i hamnen. De andra beställde som normalt folk och jag åt min medhavda låda som servitrisen verkade tycka se godare ut än den maten de hade på menyn. Kort efter att vi betalat och gått blev det dramatik på restaurangen. Christer Nilsson från OK Denseln svimmade innan han fått in sin fläsknoisette och ambulans tillkallades. Han repade sig dock snabbt, slapp åka till sjukhuset och kunde istället få njuta av sin prestation och välförtjänt mat.
Söndagens pass med Tjalve sprangs i skogarna vid vår fina Tjalvestuga i Simonstorp. Kilometersnittet blev knappt försvarbart då passet bjöd på en överraskning. En del av sträckan innehöll orientering i obanad terräng. Vi sprang över unika mosshällar vilket var som att springa i en adventsljusstake, och delar av församlingen blev stuckna av ett gäng ilskna bålgetingar. Bättre att hålla sig till stigar och vägar. Men ok, naturen var väldigt fin.
Söndagen fortsatte mot Vikbolandet där vi tog färjan mellan Kvarsebo och Östra Husby. Målet var Arkösund och Ninas föräldrars sommarstuga. Hade förväntat mig ett torp men fick ett stort nybyggt hus med pool. Regnet gjorde att det blev en skön dag inomhus och sedan middag på hotellet. Härligt att sova ännu en natt ute på landet.
Utvilade sprang vi ut på en morgonjogg. Som tur var är det bara 3,5 kilometer till Världens ände, annars hade vi inte varit tillbaka ännu på ett tag.
Badade i havet, plockade blåbär och chillade i solstolarna. Det var skönt trots att poolarbetarna sågade betong med vinkelslip. Framåt kvällen åkte vi in till stan igen. Det var lite motigt då jag visste vad som väntade. Ett riktigt jobbigt intervallpass. Som tur var hade jag lurat både Tummen och Grip till banan vid Borgsmo. Vi skulle springa fem gånger 2000 meter. Visserligen bara fem intervaller, men med en längd av rang. Som vanligt gick den första segast och solen gjorde inte det hela lättare. Hade bra draghjälp vilket gjorde att de snart var nere på 7:50 minuter per intervall. Det var tre trötta men nöjda löpare som till slut fick lägga sig på den nyklippta gräsmattan. Sedan ville gräsmattan inte avlägsna sig från min kropp. Gräsig sprang jag hemåt, stannade till och pratade med min lågstadiefröken, och bakade sedan kakor.
Igår sprang jag också intervaller. Tio gånger 400 meter i stafettform. Hann också med att åka till Vånga. 59 kilometer med cykeln i regn. Tur att det blev ett pitstop hemma hos Maria med nybakta bullar. Efter träningen åt Ameli och jag en snabb trerätters hemma hos mig innan vi gick ned till Knäppingsborg på konsert. Maia Hirasawa levererade en mysig stund under den fina kvällshimlen.
Idag är det vila och jag gör inte någonting. Faktiskt ingenting. Jag kan erkänna att det kryper lite i kroppen. Något måste jag hitta på ikväll. Går kanske på bio. Jag vet inte. Men jag vet i alla fall att jag inte ska träna något. Inte ens lite. Det är säkert.
