Det är så roligt att det finns så mycket lopp hela tiden. Tävling är bästa träningen. Det är dessutom dessa små lopp runt omkring oss som brukar leverera härliga och personliga löparupplevelser. Loppen med de trevliga funktionärerna och de roliga detaljerna.
I söndags åkte vi till Ljungsbro för att springa Vretaloppet. Det är ett sjukt jobbigt lopp och jag visste inte på förhand hur mycket av Ultravasan jag fortfarande hade i benen. Man skulle springa 15 km och det var på större och mindre stigar i skogen. När man tittade på bansträckningen såg den ut som ett garnnystan då det var två varv på en bana som gick kors och tvärs genom den kuperade skogen. Jag insåg redan i starten att jag skulle få kämpa för tredje platsen på prispallen och det på tunga ben som satte iväg över gräsmattan in i skogen. Jag har sprungit detta lopp tidigare och visste att det skulle vara backar, men hade glömt hur många och hur branta de var. Ett par flisbilar hade också tippat sin last längs vägen vilket var onödigt och gjorde underlaget väldigt mjukt. Det var sjukt segt uppför backarna men precis innan varvningen sprang jag om en tjej och hamnade på fjärde plats. Andra varvet var lättare men när jag helt tappat kontakten med trean slog jag av på tempot och släppte även fram Susanne. Jag var ändå glad över att ha sprungit banan tre minuter snabbare än 2011 och fått ett bra och roligt träningspass. I målet frågade Susanne om jag inte hade varit ute och festat kvällen innan. Ibland ger inte sociala medier en så bra bild för jag hade inte varit ensam på varken den första eller andra flaskan vin jag blivit taggad med på facebook.
I tisdags cyklade jag till Kolmården efter lunch. Det var härligt att få cykla längs ett spegelblankt Bråviken i solskenet. Under min föreläsning hade jag sällskap av bland annat ett björnskelett. En stel och tyst sidekick som inte bidrog med mycket förutom coolhetsfaktorn. På kvällen var det lämpligt nog ett lopp i Krokek som ligger tillbaka på vägen in till stan. Loppet var för välgörenhet och alla intäkter gick till Cancerfonden. Arrangörerna lika förvånade som oss att det kom 450 personer till start trots att det var första gången. Det var två lopp och det första på 2 km sprang vi som uppvärmning och peppade barnen. Sedan var det dags för det vi fokuserade på, 5 km, och vi fick instruktioner om att det var vänster vid någon ladugård och i övrigt snitslat. Någon hade glömt en planka precis där vi skulle springa men alla kom iväg och banan gick på vägar runt om i villasamhället. Det var ett riktigt roligt lopp och fint att det gick till en god sak. Snabba var vi också.
I onsdags var det dags för lopp igen men på en runda vi känner igen. Det var dags för fjärde deltävlingen i Broarna runt. Eftersom jag sprang på personbösta med 24 km uppvärmning två veckor innan körde jag vidare enligt det fungerande konceptet. Dock hann jag bara ge mig ut på 15 km och hade dessutom varit på massage tidigare på dagen. Kombinationen av detta verkade inte vara en framgångsfaktor men jag klarade 20 min med en sekunds marginal. Återigen ett träningspass med kvalitet. Jag kom dessutom både först och sist eftersom jag var den enda tjejen som kom till start.
Vad du hinner med mycket!!
Välkommen nästa år igen till Krokeksloppet Frida! Då kanske vi kan bjuda på ännu mer udda saker 😉
När jag läser din blogg undrar jag ditt dygn måste ha mer än 24 tim så mycket som du hinner med. Ha det bra Frida
När jag läser din blogg undrar jag ditt dygn måste ha mer än 24 tim så mycket som du hinner med. Ha det bra Frida