I Jesus fotspår

Var inte så lätt att sova på soffan även om kylskåpet till slut gjorde några sista dödsryckningar inför natten och sedan tystnade. Blev istället störd av folk som gick bredvid mig utan att lyckas vara tysta. Det var lika bra att ge sig iväg tidigt. Det var fortfarande shabbat fram till lördagens solnedgång. Underligt hur en stad plötsligt kan förvandlas till en helt tom och öde plats. Hittade en minibuss som tog mig till Tel Aviv tillsammans med fem etiopier klädda i vita skynken som inte fick spela sin mystiska musik för busschauffören. Hittade ett hostel med en takterass full med hippies. Verkar vara grejen här. Skaffa sig dreadlocks och bo på en strand. Lade mig i en hängmatta och läste bok. På eftermiddagen gick jag ned till strandpromenaden där det var fullt av folk på helgpromenad. Gamla stan visade sig vara en ormgrop av asiatiska turister med kamera och jag rörde mig istället in mot centrum. Bestämde mig för att gå på bio. Det var jag bland en biosalong full av pensionärer. Förstod varför när den två timmar långa franska filmen handlar om just två pensionärer. Blev ingen happy ending för den åldrande publiken då mannen i slutet kväver frugan med en kudde.

På söndagsmorgonen tog jag bussen till Tiberias. Man kan tro att det är krig i detta land då det kryllar av soldater överallt. Men det är inte så konstigt då alla gör värnplikten. Två år för tjejer och tre år för killar. Det var i princip jag och fyrtio ungdomar med maskingevär på bussen. Bra, då kunde de skydda mig om det visade sig att bussen var på väg till ett krig. Kom fram vid lunch och hyrde en cykel. Det var på denna plats många av Jesus fiskarkompisar bodde på tiden då det begav sig. De fiskade i Sea of Galilee och denna sjö hade jag tänkt cykla runt.

Kämpade på lite till men de sju milen runt sjön kändes inte lockande. Besökte även stället där Jesus visade sig för sina apostlar efter återuppståndelsen och lite andra platser där han enligt uppgift har predikat. Han verkar ha gillat dessa omgivningar. Träffade en belgisk tjej som inte heller haft någon rolig cykeldag. Två punkteringar på grund av resterna från någon gammal törnekrona. Jag tog helt enkelt bussen tillbaka, åt lite shawarma, och gick sedan ut och sprang. Eller snarare klättrade åtta kilometer uppför genom staden och genom något som kallades den schweiziska skogen och sedan ned igen. Efteråt när jag åt min falafel ville en man absolut att jag skulle sitta vid hans bord. Han envisades att prata franska med mig trots att jag förklarat att jag inte förstod någonting. Han lyckades få fram att han liknade George Clooney. Den enda likhet jag såg mellan de båda var möjligtvis åldern. Eftersom vi inte kunde prata började han visa sina bilder i kameran där han fotat varenda vykort som fanns till försäljning i staden. Mest bilder på Jesus och lärjungarna men även tjejer i stringtrosor. Visade att jag skulle hem och läsa bok, men fick nästan knuffa ned honom för trappan så att han inte följde med upp till mitt hostel.

Åkte tillbaka till Tel Aviv på eftermiddagen och var framme när det var mörkt. Till skillnad från i Afrika finns det gatlyktor i detta land så den sena timmen hindrade mig inte från en kvällsjogg längs strandpromenaden. Kände mig sedan gammal när kidsen på mitt hostel frågade om jag skulle med på electroparty på kvällen och jag hellre ville läsa bok.

På tisdagsmorgonen gav jag mig ut på långpass igen. Denna gång ännu längre. Blev ett ultrapass på 45 kilometer längs strandpromenaden och sedan längs floden inåt staden. Jag var inte ensam för detta är ett sportigt ställe. Många löpare längs vägen och även roddare, strandtennisspelare, handcykelåkare, inlinesskatare, tennisspelare och cyklister. Dadlar och fikon fick bli energipåfyllning och vatten hittade jag av en tillfällighet i något slags handfat vid en eucalyptusskog. Glad över att hitta en ledig soffa utan hippies på terassen softade jag i solen större delen av dagen.

På kvällen träffade jag Sara, en klasskompis från gymnasiet. En kompis jag inte träffat på 16 år men som jag tack vare facebook visste bor i Israel. Vi visste inte i vilken ände vi skulle börja och babblade i mun på varandra. Hamnade på en fiskrestaurang där vi i baren medan kockarna lagade vår mat försökte få någon form av kronologi i vad som hänt sen sist. Gick sedan till en bar där vi sittandes i gungor blev serverade gratis shots. Fick sällskap av två killar som menade att just denna dag var de goda gärningarnas dag. Den ena av dem hade därför som plan att senare gå ut med en kompis blinda hund. Dessutom fick de göra den goda gärningen att lämna oss i fred eftersom vi hade så mycket att prata om. Två nya killar kom då fram varav den ena slog vad om Saras ålder och gjorde henne 400 kr rikare.

Imorse satt jag i lugn och ro utanför flygplatsen för att lapa den sista solen innan resan hem. När jag gick in visade det sig att jag var på fel terminal och flyget skulle gå om 75 minuter. Kastade mig i en taxi och fick hål i ören då taxichauffören under hela resan satt och skrek i sin telefon. Kom en timme innan take off. Det var inte tillräckligt utan av någon anledning skulle man hänga där tre timmar innan. En vakt kom för att hjälpa mig men kunde inte garantera att jag skulle hinna med min flight. Jag började också tvivla när hon intervjuade mig in i minsta detalj om vad jag gjorde i Malaysia över jul och nyår. Bodde jag hos en kompis. Bodde han granne med några malajer. Träffade jag några malajer. Har jag fortfarande kontakt med min kompis. Känner han några malajer. Varför hade jag varit där. Oskar, om du är inblandad i någon ljusskygg verksamhet så var det inget jag märkte, och jag tänker fortsätta ha kontakt med dig. Konstigt nog behövde jag inte skicka in min väska i det rymdskepp till scanner som stod i säkerhetskontrollen utan fick eskort av vakten direkt till passkontrollen. Sedan visade det sig att jag tillsammans med alla andra passagerare skulle åka buss tillbaka till terminalen där jag ursprungligen satt lugnt i solen. Intressant system. Återigen, Israel är ett fantastiskt land och jag kommer åka tillbaka. Våga åka dit du också.