Att springa är oerhört miljövänligt och hållbart. Ok. En sanning med modifikation. Så långt som jag springer varje vecka är kanske inte hållbart för alla individer. Men att röra på sig oavsett distans och art av träning bidrar till ett hållbart liv. Att dessutom springa dit man ska avger inga utsläpp dåliga för klimatet. Det är bra. Samma sak gäller om du tar dig fram cyklandes. Fast ska du riktigt långt behövs hjälp av transportmedel som drivs av något annat än bara den personliga kraften. Där är en bil bra att ha. Därför. Låt mig nu proudly presentera mitt första äventyr med vår nyss införskaffade elbil. En VW ID.3 från Söderbergs bil. Helt driven på el. Ni kan tro att det skulle bli spännande att ge sig ut på den allra första turen.
Midsommarafton. En bra dag för ett löparäventyr tyckte jag och Björn som efter frukosten klädde oss i löparkläder och gav oss iväg. Tog vägen längs Bråvikens norra strand – bara det en härlig upplevelse vilken dag som helst. Esterön och Svinsta skär ute i fjärden vilka samsas med panoramat från Bravikens pappersbruk och silosarna vid Djurön. Två ställen jag löpandes besökt härom sistone. Men idag tog vi bilfärjan från Kvarsebo över till Skenäs för att parkera vid Mauritzbergs slott precis när skyarna öppnades. Definitionen av midsommarväder. Satt kvar i bilen och löste korsord till vi bedömde att kusten var någorlunda klar. En ljusare lucka i molnen. Bara duggregn. Off we went.
Målet var Stensö borgruin belägen tre kilometer från Mauritzberg dit vi joggade. Om borgen är inte mycket egentligen känt mer än att den nämns i skrift under mitten av 1300-talet och absolut värd ett besök. Fint belägen på en höjd med utsikt över vattnet med ett bevarat torn där en trapp leder nedåt och ger möjlighet att studera den tjocka muren genom en fönsterglugg. Dessutom mer smultron runt omkring i vegetationen än vi någonsin sett på samma ställe i hela vårt liv. Kändes som att vi scorade högt trots att regnet hade tilltagit. Trädde raskt så många vi hade tålamod till på strån och svepte i oss. Vägen dit och tillbaka var dessutom fin och möjlighet till flera spännande avstickare fanns. De fick dock ligga kvar outforskade till nästa gång. Kanske i kombination med mat och övernattning på Mauritzberg.
Regn kan man åka ifrån, i synnerhet en midsommarafton, då vädret som bekant är väldigt föränderligt och synnerligen lokalt. Nästa mål var Marvikens kraftverk som jag länge velat kolla in. Då jag för några år sedan arrangerade en löparresa till Ukraina med utflykt till Tjernobyl infann sig samma känsla snabbt när vi parkerade bilen vid den mäktiga byggnaden. Många har säkert också sett den relativt nyproducerade och prisbelönta serien på TV och med den inramningen joggade vi iväg. Att Marviken dessutom sägs skulle ha ett finger med i spelet till svensk atombombstillverkning gjorde inte rundan mindre kymig. (Läs här i Ny Teknik och googla även dokumentären med GW som också tar upp ämnet). Själva kraftverket var inhägnat fast med tanke på dess storlek och att vi kom i princip ända inpå hade det ingen betydelse. Fanns ingen anledning att som jag ofta lockas till, hitta en möjlighet att ta mig in genom något hål. Nere vid vattnet fanns det spännande skåp och knappar. Vid kajen lite andra gamla objekt att spana in samt det igenbyggda utloppet för kylvatten som ekade tomt när vi hoppade på betonglocken. Fortsatte runt och vidare på grusvägen och nådde dead end. En båtplats där det var mer bilar än båtar med den logiska förklaringen att människor gett sig ut på vattenburna sommarnöjen.
När vi sedan kom till Norrköpings skärgårdsidyll Arkösund var det till och med så att solen tittade fram. Gick bryggturen längs båtplatserna för att hamna på badholmarna där vi gjorde just det som var tänkt. Badade. Varefter vi tog på oss finkläder och gick för att äta lunch. Till vår nyfikenhet och glädje stod det en container nedanför Arkösunds hotell vilken visade sig vara ett bageri och pizzeria som öppnat just för dagen. Bageri med matigare versioner av mackor och härliga typer av bullar vilket passade oss perfekt. Med alkoholfri öl därtill placerade vi oss i de schyssta möblerna tillverkade av lastpallar och spanade in sommarlivet från och till bryggan. Den riktiga midsommarkänslan infann sig. Big time.
På vägen tillbaka mot stan svängde vi in till Sänkdalens glassfabrik. Precis innan gården har korna som med hjälp av saftigt gräs producerar råvaran till glassen fri passage över vägen. Detta gjorde att Björn behövde gå ut och styra upp trafikflödet lite så att vi kunde köra över färisten och komma fram. Gårdsbutiken håller oftast öppet då det är självbetjäning med hjälp av swish. Vi valde bland smakerna och tog med oss våra bägare till solstolarna som stod lämpligt placerade vid tramptraktorerna som fripassageraren vid ett framtida besök säkert vill låna och raca med i kombination med lek i den stora sandlådan.
Innan turen var klar stannade vi till vid en laddningsstation för att säkra resten av helgens utflykter. Men också lista ut hur vi får detta åk att rulla vidare med oss på äventyr. En app laddades ned och så fick vi lugnt sitta och reflektera över dagen. Tänkte att detta kommer vara perfekta tillfällen i framtiden att plocka fram sin bok. Men dagen var inte slut utan efter en snabb vända hemma gav vi oss iväg till min syster på midsommarfest vilket blev spontant bestämt under förmiddagen. Grillat, lekar, ringdans med uppoppad version av små grodorna samt sällskapsspel. Ja det blev helt enkelt perfektion av denna älskade svenska högtidsdag. Nöjda kom vi hem strax efter midnatt. 22 mil på vägarna. 2 löparäventyr. Sommarkänsla. Högtidsfirande. Och innan vi stängde av bilen. Dess hologram projicerat på den fuktiga asfalten via ljuset från backspegeln. Vi gillar vår nya eldrivna kompis som kommer komplettera våra löparskor på ett väldans fint sätt framöver. En riktig midsommarnattsdröm.