En helg vid Isaberg

Vill minnas att jag frågat er var vår som det nu blivit varannanveckastur skulle gå denna helg. Senast var det Järvsö och innan det Falun. Svaret är Isaberg i Småland. Ett ställe vi kommit att gilla av flera orsaker. Cykelbackar. Fin natur. Goda vänner som bor i krokarna. Bara två timmars bilresa.
Avstånd och rutin på vad vi behöver ha med oss gjorde att vi efter lördagens frukost snart var där. Jag sprang iväg och Björn cyklade till liften. Tog svängen över Nissafors bruk. Ni ska ätan vi ska lagan. Nissan. Ätran. Viskan. Lagan. Dessa vattendrag och dess inbördes ordning glömmer man inte sedan ramsan bankats in under skoltiden. Blev en i mina mått ganska kort tur. Dels för att jag sprungit otroligt mycket senaste tiden och dels för att jag haft lite känningar i knäna senaste dagarna. Elva kilometer men en naggande fin tur. Sol. Hagar. Grönt. Kor. Njutning.

Efter lunchen dags för etapp 2. Bokläsning nere vid sjön. Vilken lyx att ha som enda uppgift att läsa en bok. Var inte ett dugg avis på att åka lift upp och cykla ned för berget. Något som jag heller inte skulle utsätta mig och fripassageraren för. Sedan åkte vi till Hestra och checkade in på guesthouset. Det var det många andra coola downhillcyklister som också hade gjort och man fick känslan av ett kontinentalt häng där på gården liksom i Frankrike när jag var med för två år sedan. Vi duschade bara snabbt och drog iväg. Skulle catcha upp med goda vänner för husinspektion och grillning.

Visst ser etapp 2 najs ut? Om du också vill testa de supergoda barsen från Kraftbar så ger koden FRIDA10 dig 10% i webbshoppen under hela juni. 
Sist jag gick på promenad med Jossan och Malin runt Isaberg var detta bara en fin skogig plats vid en sjö och just nyligen hade en taklagsfest skett inför den planerade inflytten i november. Men grillningen fick ske vid lekparkerna där vi sportat under dagen. Bäst för barnen. Det blev än mer påtagligt vad jag har i min mage när kompishänget bestod av småbarnsfamiljer och vi hade en himla trevlig kväll tillsammans.

På söndagen ville jag ut på något lite längre löparäventyr men var lite orolig för knäna. Björn fick därför skjutsa mig till Gnosjö. Där hade jag inte varit innan och var ganska ensam på gatan när jag blev avsläppt den soliga morgonen. Hade googlat sevärdheter men gått rätt bet. Men varje ort har något det är jag övertygad om även om jag denna dag inte gick till botten med det hela. Men Gnosjöandan är ett allmänt känt begrepp även om alla dess småföretagare vilka gett namn åt fenomenet inte var ute och visade sig en söndagsmorgon.

Mitt pass blev en så kallad hemlängtan vilket innebär att spinga hem eller dit du ska landa för stunden. Ett pass från punkt A till punkt B. Man kan ta en buss och kliva av vid en hållplats för att per egen maskin ta sig tillbaka. Eller låta någon skjutsa ut dig så som för mig denna gång. Ett oerhört motiverande upplägg. Turen skulle bli runt 20 km och gå på små asfalts och grusvägar tillbaka till Isaberg.
Startade med att ha min vän Anna i lurarna och efter vårt samtal och 8 tillryggalagda kilometrar var jag i Åsenhöga där en fin kyrka tornade upp sig. Testade om den var öppen men icke. Fast att pausa vid en kyrka var inplanerat. Där finns vatten. Ett av mina bästa sommartips för löpning. Kultur och vätskepåfyllning i ett.

Fortsatte vidare på det som snart blev grusväg och egentligen hände inget särskilt. Det var fint. Det var varmt. Det var mossigt. Det var grönt. Det var sommarljuvligt. Det var härligt att springa på en ny plats. Knäna började göra sig påminda en bit efter hälften. Men det gick. Jag fokuserade på att jag skulle vila mer under kommande vecka. Mitt inne i skogen fick jag ett samtal. Från oväntad instans och person på en söndag. Ett samtal som gjorde mig oerhört glad och rörd. Jag kan i skrivande stund inte avslöja innehållet. Men det jag i detta sammanhang vill ha sagt är att man kan tänka bort smärta. För en stund kändes inte knäna alls. Och snart var det bara en bedårande fin skogsväg stundtals kantad av avverkat timmer som doftade härligt kvar. Och så en nedförsbacke. Den var inte så skön denna dag, men det var ett fint panorama över Isabergstoppen och nere vid Nissan stod Björn och hämtade upp mig.

Söndagen fortsatte likt lördagen. Bokläsning vid sjön. Efter en raggmunk serverad i pizzakartong. Ett inte helt oangenämnt bad avslutade helgen. Till Isaberg kommer vi alltid tillbaka. Ett enkelt äventyr. En plats som har aktiviteter för alla oavsett ålder. Härlig stämning. We like it. Nästa gång kommer fripassageraren dessutom få vara med och leka utanför magen.