dec
Jag har en spännande och skön tid framför mig. Den 25 januari springer jag ett maraton i Marrakech. Det är förresten en resa man gärna får hänga med på. Vore jätteroligt. Hör av er till mig för mer info. Det blir en skön tid fram till dess för jag ska inte träna några som helst intervaller eller annan fartträning överhuvudtaget. Ett litet experiment för att se hur snabbt kroppen vill springa efter det nere i Marocko. Jag ser fram emot alla mil i skönt distanstempo på fina ställen. Fram till lucia var jag som sagt ordinerad vila. Jag har tolkat det som aktiv vila. Senaste dagarna har den bedrivits på annan ort. Vilket i mitt liv inte tillhör ovanligheterna.
Helgen var helt träningsfri och spenderades först på ett tåg och sedan i Mora. Efter att ha klivit av tåget gick jag in till stan genom vasaloppsmålet. Det var tre månader sedan sist och nio månader kvar till nästa gång. I alla fall för oss hårdingar som springer sträckan. När man inte tränar i Mora kan man softa och kolla in fäbodar i skogen. Man måste ge detta ställe att det finns väldigt mycket fin skog. I helgen var det också i Mora det hände. I lördags invigdes den nya tågstationen och i söndags var det skyltsöndag och vernissage på Kulturhuset. Många fina verk visades upp blandat med alster av lokala kommunalpolitiker. Tanter sålde hembakat tunnbröd och i biblioteket pysslade småbarn. Längs gågatan rörde sig fullt med folk och det var glöggförsäljning i oändlighet. På scenen var det modevisning av bland annat mysdressar och en skinnsömnadskurs marknadsfördes även intensivt. Höjdpunkten var de lokala lucia kandidaterna som skulle upp på scenen i skymningen. Ni hör att det var liv och rörelse bland eldkorgar och lottsäljande scouter.
Sedan gick färden vidare i mörkret på småvägar över gränsen till Oslo där målet var det idylliska Sörkedalen och ett par dagar hos Annas familj. Dagar som alltid är härligt avslappnade. Ryktena sa att det kanske fanns skidspår och entusiastisk snörade jag på mig pjäxor för att ge denna sport en chans. Tyvärr var detta endast ett rykte, och vi fick byta till löparskor istället.
