Ultrabra på Bosön

I fredags landade mitt flyg kvart i fem på Arlanda. Snö. Faktiskt lite trevligt. Istället för att åka hem blev jag upphämtad på Arlanda och åkte till Bosön för läger med landslagsgruppen inom ultralöpning. Kul att träffa de jag lärde känna sist och även många nya trevliga löpare. Vi började med att äta. Jag hade aldrig varit på Bosön innan men hört att det skulle vara väldigt god mat. Det stämde. Om jag skulle bo där för jämnan hade jag med största sannolikhet ätit ihjäl mig. Efter middagen presenterade Fredrik Elinder statistik över våra prestationer nationellt, internationellt och gentemot varandra enligt ett visst poängsystem. Kändes absurt men roligt att mitt namn dök upp i toppen på de flesta av listorna. Jag som bara har sprungit tre lopp. Börjar inse att detta är min grej. Efter en räddningsauktion i min ryggsäck blev det skönt häng med de andra i sofforna. En liten syltburk hade krossats i min packning. Syltens mängd hade dock varit tillräcklig för att hamna precis överallt.

Sov väldigt gott på natten och det hade tydligen även killen som i fosterställning sovit utanför vår dörr gjort. Nej det var ingen av mina ultrakompisar som däckat i korridoren utan en snubbe från något annat sällskap. Ett sällskap som verkade haft ett lite mindre idrottsligt fokus och hade stört halva huset med sitt nattliga festande. Jag är glad att Jonas hade med en klädväska åt mig. Linne och hotpants hade inte känts som rätt dresscode på detta morgonpass. 15 km avverkades innan en frukost som hade allt man kan önska sig, däribland Bregott och svensk mjölk.

På förmiddagen kom Mikael Mattson som är doktor vid GIH, Gymnastik och idrottshögskolan och föreläste för oss. Det handlade om vilka fysiska egenskaper som behövs för att lyckas inom uthållighetsidrott och vad man bör stoppa i sig för att orka vara aktiv under längre tid . Vi ville aldrig att han skulle sluta men till slut var det nära att lunchmatsalen skulle stänga. På eftermiddagen gick jag på en rörlighetsanalys. Jag vet inte när det hände, men någon måste i ett obevakat ögonblick ha stelopererat hela min kropp. Vissa övningar var helt omöjliga och jag kände mig som ett hopplöst fall. Blev en del hemläxa. Ett spännande inslag under helgen var att vissa fick berätta om ett lopp och varför de trodde det gått bra den gången. Nyttigt att lära sig av varandras erfarenheter och det var så dagen fortsatte innan det var dags att få äta den goda maten igen. På kvällen hängde vi i Mästarvillan där det fanns bar och bekväma fåtöljer. Fåtöljer så bekväma att tröttheten och den paltkoma man befann sig i gjorde att sänggången blev tidig.

Jag hade trott att helgen skulle bli ganska lugn löpmässigt och hade tryckt på med väldigt mycket träning i början av veckan. Men så fel jag hade. Helt plötsligt skulle vi springa ett maraton på söndagen. Detta skulle dock visa sig bli en väldigt trevlig upplevelse då jag och några till fick en guidning genom Johan Steenes Stockholm. Detta innebar delar av maratonbanan, över söders höjder, förbi Hammarbybacken, längs södra stranden, över Västerbron, under Liljeholmsbron och tillbaka genom stan över till Lidingö. Fogelströms böcker, Mina drömmars stad,  som utspelar sig i Stockholm blev temat och tiden sprang iväg.

Efter lunch var det min tur att berätta för de andra om ett lopp där jag lyckats och varför. Har som sagt bara sprungit tre lopp, visserligen lyckats bra, men inte haft speciellt mycket tankar bakom. Valde att berätta om hur jag blev löpare och vad jag sysslar med idag. Insåg att jag verkligen gör det jag vill. Springer och äventyrar. Är så glad att jag har den möjligheten. Men fick även själv lite tankeställare rörande hur mycket jag tränar, vad jag tränar och om jag någon gång haft en formtopp.

Åkte sen hem efter en grym helg. Fast ändå inte riktigt. Jag blev först avsläppt hos Nina som hade ordnat ett välkommenhemfika. Semlor gjorda av muffins vilket tydligen är modernt i år. De var väldigt trendiga och dessutom goda. När man får träffa Tjalvevänner känns det som hemma. Hemma på riktigt efter åtta veckor. Ett tag i alla fall, för om två veckor bär det av på nästa äventyr som är Israel.