På väg igen

Fikade med Tjalve efter passet och skyndade mig sedan hem för att packa. Efter två veckor hemma var det dags för nästa äventyr. Tåget till Oslo gick vid halv tre och det var en skönare känsla än vanligt. Jag behövde inte rätta några prov eller planera några lektioner. Jag kunde lugnt äta mina pannkakor och läsa bok. Dessutom var tåget i tid. Att komma till Oslo känns aldrig som att komma till en storstad. Ingen stress utan folk med ryggsäck och längdskidor på tunnelbanan. Släpade min väska genom snön fram till Annas verandadörr vid tio och fick lite kvällsmacka medan resten av familjen sov.

Vaknade upp till några minus, strålande sol och finfrukost. När man är mammaledig myser man i soffan, går promenader och dricker kaffe på café. Jag hängde på och barnvagnen drogs fram i den värmande solen på isiga stigar längs stranden i Sandvika. Vi åt sedan scones och barnmat tillsammans med andra daglediga. Framåt kvällen taggade vi för träning. Anna åkte till gymet och jag sprang till mitt kära Sognsvann och vidare ned mot stan. Nedför betydde verkligen nedför och det skulle jag sedan i mörkret få uppför. Men det kändes lätt. Fyra kilometers uppförsbacke och sedan fick jag ett varv till i mörkret runt Sognsvann. Men fullmånen lyste upp de snöpackade stigarna och gjorde skogen nästan magisk. Som jag sprang. Ökade farten sista kilometrarna och rörde mig nedåt fyraminutersfart knappt utan ansträngning. Härligt. Det går bra nu. Synd att fredagens kommande banprofil i Jerusalem liknar 42 aborrebackar. Annars kanske det hade kunnat bli pers. Mat och bläddrande i bröllopstidningar avslutade kvällen. Anna som ska gifta sig i april och gärna skulle vilja ha full koll på när och hur möhippan ska bli.

Det känns som superkompensationen från den höga höjden i Kenya kommer nu efter två veckor. Tisdagsmorgonen började med joggning till Sognsvann och sedan sex tusingar i tröskelfart. De kändes lätta trots att jag inte ätit någon frukost. På dagen blev det mer promenad och fler cafébesök. Efter att fått uppdatera oss i två dagar i samband med mysigt häng var det dags att ta tåget mot Stockholm för en natt på Arlanda.

Sitter nu på flyget och har ätit så mycket nötter och torkad frukt att det sprutar ur öronen. De har nätverk på planet vilket är imponerande. Det fungerar inte så bra men de har ett nätverk. Israel ska bli riktigt spännande. Har redan passerat två säkerhetskontroller och fler lär det säkert bli. Klockan halv tre ska jag möta Marie-Claire från mitt gamla kollektiv i Berlin. Vi ska mötas vid Jaffaporten i Jerusalem klockan halv tre och sedan varje halvtimme och någon av oss inte är där vid utsatt tidpunkt. Känns nästan som i en agentfilm.