Morgon i mossen

Nu har jag fått börja löpträna regelbundet om än inte med lika hög intensitet och med lika många mil i veckan som jag är van vid. Fast ändå, och jag inser under varje pass hur roligt jag tycker det är att springa. Men jag är fokuserad och tar väldigt seriöst på alternativträningen fortfarande. Känns rimligt och inte alls svårt att motivera sig till när jag förra veckan fick ett kvitto på att jag är lika stark som innan om än inte starkare.

Lördagen började med 90 minuter vattenlöpning i strålande sol, och nej, vi hoppade inte från sjuans trampolin. Efter en second breakfast gav jag mig iväg till mossen. Vagnsmossen som ligger i närheten av Ensjön var målet. Cyklade elva kilometer och begav mig in i skogen i den riktning jag hade för mig att den befinner sig. Men jag hittade den inte utan plötsligt befann jag mig mitt i en tät skog. Blev irriterad då jag var inställd på detta pass och hittade en liten fuktig plätt där jag började min intervallträning som innebar 30 gånger 40 sekunder springa och 20 sekunder jogg. Stället var alldeles för litet och jag beslutade mig för att köra dem på en liten skogsstig istället. Kändes som jag flög fram och det var så himla kul. Dagens idrottande slutade inte här. På eftermiddagen ordnade Nina med fotbollsskola. Det var egentligen Ameli som skulle lära sig spela fotboll men jag kan inte heller och dessutom behövdes det medspelare. Vi gav oss iväg till Domarringen och fick lära oss dribbla, finta, nicka och att ta ned bollen innan vi spelade match.

Att ett par tusen sprungit Stockholm maraton under dagen var sekundärt, för det var fotboll som var dagens sport. Jag bröt min svit på sex starter i Stockholm men hade istället blivit bättre på fotboll. Det visade vi folket på Tjalves afterrun party hos Tummen i slakthuset. In med bollen i mål och olé olé kördes på repeat blandat med andra fotbollslåtar. Trots detta gav vi ändå en del cred till de som presterat bra längs Stockholms gator under dagen.

Nu har våra mysiga söndagspass börjat då vi åker ut till olika sjöar och springer. Sprang 50 minuter på kuperad stig vid Sörsjön, badade och bjöd på en låda punschrullar. Tre dagar löpning i rad och foten är check. Jippi.

I måndags tog jag en dags löpvila. På dagen hade jag hjälp av lördagens fotbollskola då jag skulle ha fotboll med sjuorna i skolan. Sjuor som dessutom hade idrottsprofil på schemat. Vi var på Skärblacka IP där jag själv gjorde en kort karriär för länge sedan. Det blev bara en säsong innan jag själv insåg att jag var ett hopplöst fall. Använde Ninas övningar och sedan fick de spela match. Efter jobbet cyklade jag Roxen runt med Charlotta. Där mötte jag min överkvinna och den triathlonsatsande tjejen körde slut på mig under de 11 milen. Det är konstigt. Man åker runt en sjö och borde teoretiskt sätt någon gång få medvind. Men det inträffade inte.

I tisdags blev det löpning igen, 45 minuter på blandat underlag. På eftermiddagen intervaller i poolen. På kvällen hade vi afrikainformation efter Tjalves träning. Förra veckan blev träningen istället skallgång efter Sölve 86 år som hade försvunnit i skogen. Eller som någon i klubben sa, att de hade letat efter Ötzi. Men han satt fast i en glaciär i 5000 år och Sölve hade varit borta i tre dagar. I januari åker Tjalve till Afrika. Det blir grymt, och man får gärna hänga på.

Åkte sedan som ungdom till Skärblacka på bussen. Kändes ovanligt att inte cykla, men i eftermiddag ska jag vidare till en oroshärd. Jag ska åka till Istanbul. Klassen jag hade på morgonen ville gärna följa med. Jag får ringa Peter och fråga om han tycker det är ok om jag tar med 24 livliga femteklassare att hålla ordning på samtidigt som polisen sprutar vatten och tårgas på demonstranter. Låter som att det skulle bli ett väldigt harmoniskt veckoslut. Sedan hoppade jag in och dansade vals med niorna. Killarna måste ju ha blivit nöjda över att få dansa med mig, med tanke på att jag blev kallad milf i korridoren häromdagen. Detta märktes dock inte. Men det blev några danssteg vid moppeparkeringen med de tuffa killarna som jag inte träffat på danslektionen. Nu står jag vid busshållplatsen. Några elever gick förbi och frågade varför jag inte cyklade eller sprang idag. När man ska iväg på äventyr får man ibland gå emot sina principer och ta bussen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *