Massa fester

Jag har ingen bil och därför är det cyklandes eller löpandes jag tar mig till jobbet. Funkar bra om man har en liten ryggsäck med ombyte och tar en raggardusch på toaletten. På detta vis optimerar man också tiden då transportsträckan helt plötsligt blir ett träningspass. Vips har man frigjort tid för annat kul. I torsdags sprang jag nio kilometer ut till en skola där jag var bokad som fritidspedagog då barnen hade höstlov. Denna dag hade jag turen att få vara med på halloweenfest. Tillsammans med häxor, vampyrer, monster och spöken gick jag ned i källaren där vi blev bjudna på läskigt godis och blodig bål. Plötsligt hade jag förflyttat mig 28 år tillbaka i tiden och befann mig på ett lågstadiedisco om än bara för en timme. Precis som då var det inte så många som dansade utan de flesta jagade varandra eller åt godis. Jag valde att spela biljard med killarna. Lyckades få dem att någorlunda hålla sig till reglerna. När dagen var slut sprang jag de 12 kilometrarna till Borgsmo IP där vi fått tillåtelse att tända en timme varje torsdag. Planen var åtta tusingar som vi genomförde på bästa sätt. Priset till mina löparkompisar blev några halvt invalida pärldjur som jag hade lärt mig att tillverka på fritids tidigare under dagen. Avslutade kvällen med lite rockgympa.

Mitt jobb är väldigt varierat. En dag snyter jag näsor och byter blöjor på dagisbarn och en annan tämjer jag hand om tuffa killar i nian. Somliga dagar får jag bokstavligen ta hand om små monster. Mitt jobb blir aldrig tråkigt.

Fredagen fick bli träningsfri då jag började jobba innan frukost på förskolan och sedan skulle arrangera årets event. Tjalves höstfest. Temat var film och vi hade förberett oss in i minsta detalj. När gästerna kom till Vrinneviwood blev de först fotade då de gick över röda mattan, eller i vårt fall en rulle röd tapet. Varje bord hade ett uppdrag, att under middagen planera en film som skulle spelas in. De skulle sätta sin egen touch på Rödluvan inspirerade av en film de tilldelats. Efter att cocktailbaren öppnats och Tom Cruise jonglerat med flaskor blev det oscarsutdelning. Oscars i form av laminerade bilder på Oskar Engberg, vår kära Tjalvemedlem som just nu lever i exil i Malaysia. Pris för bästa film gick till tolkningen inspirerad av Utvandrarna. Festen fortsatte sedan hela natten med dans, besök i det mytomspunna kylrummet, mustascher och nya klubbmedlemmar som åt döda spindlar. Klockan hade hunnit bli fem innan jag drack ett glas resorb och somnade.

Cruella de Vil, Rollergirl, Cleopatra och Jack Sparrow var bara några av de som roade sig en novemberkväll i Tjalvegården.

Nej någon träning var inte inplanerad denna lördag. Däremot skulle det bli fest igen på kvällen. Tvådagars är inget jag har ägnat mig åt de senaste åren så detta skulle bli en utmaning. Faktum är att det kändes som att denna omstart var tuffare än andra morgonen i Ungern då jag skulle springa 81 km med 91 km i benen. Återhämtning är dock min superkraft och det detta faktum fick jag användning av denna dag. Hängde först i soffan men det blev jag inte piggare av. Efter att ha cyklat 22 km runt Ensjön i ett behagligt tempo med min MTB kändes det som att jag var på väg i rätt riktning. Lite mat på detta, en tupplur och sedan såg jag helt plötsligt fram emot kvällen. På schemat stod tjejfest med både nya ansikten och gamla kära tjejer. Med dessa är det svårt att ha tråkigt och vi var snabbt på topp. Inte helt oväntat var det bara jag som skulle cykla de 6 kilometrarna ner till krogen i den fuktiga dimman. Efter detta krävdes ett snabbt stopp hemma för att torka håret. Då hann jag även plocka ned tvätten och fylla på med något stärkande. På Franz Jäger var det bra stämning och efter stängning och lite häng vid vattenfallet i vårt fina industrilandskap hade klockan återigen hunnit bli fem på morgonen.

Det här med vila är svårt. Hade planerat att gå på Tjalves söndagsträning men tog mitt förnuft till fånga och infann mig endast till fikat. Efter det blev det en konstrunda med start på konstmuseet. Där gick vi in i en mörk sal där gigantiska svarta uppblåsbara djur med lysande ögon ändrade storlek i takt till mystisk musik. Tummen hade även snickrat ihop en skulptur samt några ramar till en utställning och det var exklusivt att ha med sig konstnären vid inspektionen av alstren som stod på en släpvagn i ett av gallerierna. På museet fanns även en film om en indian som smög runt i Bredängs centrum. Sedan gjorde vi ett besök i Ståhlboms kvarn i Västgötebacken. Ett hus mitt inne i stan som stått tomt sedan verksamheten upphörde år 1966. Under dessa år har man dock på något sätt kunnat ta sig in. Om detta skvallrade klotter gjort av allehanda punkare och en kompis som full en nyårsafton spenderade några timmar i dess innanmäte. Lokalerna var nu öppna och det var spännande att gå runt i det fallfärdiga huset. Detta är en av programpunkterna i konstmuseets pågående projekt Acting in the city som pågår fram till början av januari. Till sist cyklade vi i regnet mot Marielund. Efter att först ha gått fel och kommit in i en dojo under pågående träning hittade vi en Fett bra utställning. Just så heter den och är en konstutställning planerad och genomförd av ungdomar i det mångkulturella området. På kvällen var det dags för fest igen. Eller vi kanske ska kalla det kalas. Ameli firade sin födelsedag ute på landet med chili och kladdkaka. Ett perfekt avslut på dessa festliga dagar.

I Ståhlboms kvarn finns ett rum. Ett rum där man bara får gå in en och en. Där inne var det läskigt på riktigt. Gå dit och testa.

Efter tre dagars vila var det riktigt skönt att springa igen i morse. Klockan ringde kvart i sex och det var med lätta steg jag sprang de 12 kilometrarna via Bråvalla och hem. Nu längtar jag till kvällens intervallpass i den gummidoftande arenan. Det där med vila kan nog vara en bra grej ibland. Men om helgen verkligen innebar vila kanske är en definitionsfråga.