Fick ett uppdrag innan sommaren. Föreläsa inför Bohuslän Dals hockeyförbunds flicklag. Hockey. Inte min arena. Men inspiration, motivation och träningsglädje, det är min arena, och precis vad som efterfrågades. Saker som är verkligt arenaöverskridande. Och att få åka till den somriga staden Lysekil. Bara det. Nu gjorde schemat på den privata och lopparrangörsfronten att det endast fanns ett litet fönster under detta hockeyläger. Men vi fick till det. Jag satte mig på tåget sent i lördags eftermiddag med en returbiljett mindre än ett dygn därefter för att hinna hem till Klaras första dag på förskolan.
Fyra byten mellan buss och tåg med en färjetur inblandad. Dömt att misslyckas, men det klaffade. Jag klev av bussen 22:40 den ljumma sommarkvällen där precis ett gäng tjejer som tagit av sig partyskorna passerade med tillhörande musik i en högtalare. Det var just bara den tangeringen av en partykväll som inträffade denna lördag då jag glad över vissheten att inte bli väckt och få en hel natts sömn störtade i säng.
Lägg därtill en frukost jag fick äta ifred så har ni inramningen denna soliga sommardag. Pigg. När hände det sist liksom. Studsade i väg på min morgonrunda. Skulle hinna två timmar innan det var dags att gå till klubbhuset och träffa tjejerna.
Lysekil ligger som bekant naturskönt vid havet där Gullmarsfjorden går in kantat av släta klippor. Det blev jag verkligen varse då jag sprang in i Stångehuvuds naturreservat. Det består just av klippor där delar av dem täcks av lila ljung. Oerhört vackert. Den relativt tidiga morgonen gjorde att jag fick platsen i princip för mig själv utöver några tidiga semesterfirare som brett ut sina badlakan för att säkra sin favoritplats. En led var markerad på klipporna med vita pilar men inte helt lätt att följa. Fastnade i vinkelvolten då jag upptäckte att jag kom fram till samma klippskreva upprepade gånger. Till slut hittade jag ned till sjöbodarna och fortsatte längs bryggpromenaden. Så genuint somrigt att jag nästan blev tårögd och det var många klassiska sommarvisor som passerade genom mitt huvud.
Hann även jogga in på ett galleri som ställde ut verk av Caroline af Ugglas efter en snabb dusch och vidare i löparskorna.
Insåg att klockan hade blivit mycket och fotostoppen många. Dags att reka var jag skulle springa med tjejerna. Insåg att klubbstugan låg på ett berg och jag som hade tänkt att köra där det var flackt. Drog ned till vattnet igen. Check. Hittade en bra sträcka och hann tillbaka precis i tid. Där inne var gänget samlat. Enligt uppgift lite nervösa. Nervösa över hur långt vi skulle springa. Lite gulligt på något sätt. Föreläste på ovan nämnda tema och tiden drog i väg då det var ett himla härligt gäng. Fyllde på med blandsaft och så sprang vi ned till vattnet. Vi pratade lite löppositionering, gjorde några teknikövningar och så en intervallvariant. Magiskt fint att springa på cykelvägen och strandpromenadens träbeläggning med havet som panorama. Fick i gång solbadarna att heja på oss. Det var ok och inte pinsamt meddelade tjejerna när jag frågade. Hade varit värre om detta varit deras hemmaplan. Varma efter intervallerna blev det ett bad i havet. Svalkande och rätt obligatoriskt i samband med ett dygn på västkusten.
Avslutade med några övningar och efter att ha tackat för en trevlig eftermiddag fick jag en glassbåt i min hand och joggade i väg för att köpa en räkmacka att ta med mig på bussen hemåt. Ett maxat och helt underbart dygn. Nu återstod hemresan som innehöll hela fem byten. Bestämde mig för att göra dessa till en challenge. Se om jag fick ihop 10 km om jag joggade på alla byten. Reste lätt och hade allt i en liten löparryggsäck vilket var upplagt för att inte sitta och vänta. Vänta är inte min grej. Roligare att utnyttja tiden till att uppleva.
I Torp hade jag ett byte på fem minuter men då bussen var sen fick löpning utgå. Inne i Uddevalla skulle man tydligen byta till en annan buss och åka två minuter till centralstationen. Var onödigt för alla passagerare och särskilt för en löpare med ett mission. Jag joggade in till centrum längs de tomma affärsgatorna och till torget. Där stod en staty av Karl X Gustav och minde om freden i Roskilde. Fick ihop 3,5 km.
I Herrljunga hade jag inte varit tidigare. Att det tillverkas cider visste jag men inte något mer. Fanns plattor på trottoarerna som lyfte upp några för bygden betydelsefulla personer. Bland annat vem som varit polischef en tid. Alla hade ett tåg på sig. En viktig knutpunkt för just tåg killgissar jag med tanke på motivet. Pallade ett äpple. Grenarna hängde ut över gatan till mitt försvar. Fanns även en husvinkel med riktigt fin graffitti i denna något slitna stadskärna. Fick ihop dryga 2 km och ett besök i den lokala mataffären trots att åget var lite försenat.
I Katrineholm var det sista bytet och ett ställe jag varit på x antal gånger i samband med KK-joggen. Loppet med namnet man fritt kan tolka betydelsen av. Det gick av stapeln i tisdags men jag hann inte detta år. Gallergrindar och några bajamajor stod kvar på torget och minde om detta. På samma torg fanns någon slags parkeringsplats och rondell i miniatyr där jag antog att det fanns fordon för barn dagtid. Nu var det kväll och klockan nio. På något sätt var jag lite för mycket i komfortzonen eller för dedikerad min utmaning så jag lyckades missa tåget som också var dagens sista till Norrköping trots att jag var så nära stationen. Faktum är att jag hann nudda det men någon mikrosekund för sent.
Lösningsfokuserad som jag är joggade jag i riktning Norrköping. Tänkte lifta. Insåg snart att jag var på en väg där säkert inte alla skulle till min stad. Fick lift därifrån av en snäll man som tog mig till motortrafikleden. Joggade i rätt riktning på den några hundra meter innan jag kom på att det inte är så sannolikt att någon stannar där när det är 100 i hastighet och ingen vägren. Joggade tillbaka till rondellen och hade då fått ganska exakt 10 km på min klocka. Det var inte överdrivet mycket trafik men efter en kvart fick jag napp och blev i princip hemkörd till dörren. Slutet gott allting gott. Ännu ett löparäventyr till handlingarna, fler upplevelser adderade till min minnesbank och Klara kom ordentligt till förskolan dagen efter med sin mamma. Tack Bohuslän Dals ishockeyförbund för att ni gav mig denna helg i Lysekil. Nu hejar jag på er i TV-puckskvalet i september. Ni är supercoola.
Inte varje dag jag får vara med på ett lagfoto med hockeytjejer.
Till sist vill jag tipsa om mitt eget lopp www.skarblackaloppet.se den 14 sept – 6 härliga kilometer genom samhället där jag växte upp! Dessutom finns det möjlighet att testa löparskor från Salming, vinna startplatser till nämnda lopp och haka på ett träningspass med mig den 29 aug i Norrköping – Läs mer här.
Dessutom är anmälan till både träningslägret i Marrakech 28 jan – 4 feb och resan till Berlin halvmara i början av april öppen: Info och bokning
