nov
Natten till fredag vaknade jag en gång i timmen och för att känna hur mina kinder blev större och större. Rädslan för att däcka i påssjuka och inte kunna springa till helgen blev mer och mer påtaglig. På morgonen såg jag inte klok ut. Liknade en hamster men mådde inte dåligt så jag gick till jobbet. Har inte haft en sjukdag så långt tillbaka jag kan minnas, kanske att jag spydde någon gång på gymnasiet, jag minns inte. Så hur försäkringskassan fungerar är inget jag har koll på. Startade min mattelektion med huvudet runt som en boll och åkte till vårdcentralen för att få ett utlåtande, och främst en försäkring om att jag inte skulle smitta ned skolan.
Där var det både läkare och sjuksystrar som kände och klämde men uteslöt påssjuka och allt annat som kan drabba kinder och käkar. De tog även blodprov och konstaterade att jag inte hade någon infektion och alltså inte var sjuk. Skumt. Cyklade tillbaka till skolan och fortsatte mina lektioner. Hoppade ändå träningen och softade i soffan hela kvällen med tidig sänggång.
Lördagen skulle ändå vara träningsfri då jag hade kvalitetstid med Anna och Saga hela dagen. Långfrukost, promenad, långlunch och fika. Var sen hem till Love med Elias och Nina där vi hade beställt fruktsallad med grädde. Ett tips är att såhär i juletid smula ned pepparkakor också. Hängde där ett tag samtidigt som småkillarna spelade innebandy utan boll inne i lägenheten. Efter att ha varit förbi en sväng på en fest kom vi på att vi skulle börja geocacha. Surfade upp hur det går till och begav oss iväg med Ninas bil. Ute i Navestad hittade vi vår första i en buske bakom ett elskåp och det hela kändes väldigt spännande. Den andra letade vi efter i mörkret bakom Tjalvegården. Där uppe var det folk och jag gissar att det såg lite konstigt ut när tre festklädda personer går in i skogen bakom huset tolv på natten och börjar vända på stenar. Vi fortsatte vår jakt i bilen som hade fått in någon ukrainsk radiokanal på kortvåg. Den tredje var död. Någon hade snott den, men en glad man i loggen hade hittat den och 4999 andra.
Långpass med Tjalve på söndagsmorgonen efter två vilodagar som jag förlängde till 25 km. Gick inte så fort och den sista kilometern mådde jag lite illa. Men det ordnar sig till på lördag. Vi fastnade för detta med geocaching så jag gav mig ut med Nina och Elias igen. Denna gång till fots, med varmare kläder och utrustade med pannlampa. För de som inte vet vad detta fenomen är så laddar man ned en app till mobilen och så letar man efter någon av de galet många cachar som finns runt om i Sverige och världen med hjälp av GPS. Ofta kommer man till ovanliga ställen, även i sin egen stad och man får även intressant information om platsen i mobilen. Med andra ord ett väldigt bra sätt att turista på. Vi har nu ett hemligt namn på vår lilla grupp och kan lämna tiden som mugglare bakom oss. Mugglare är benämningen på dem som inte geocachar och kommer ursprungligen från Harry Potter där mugglare är de som inte är trollkarlar. Värmde oss sedan med te och planerade framtida expeditioner och var vi ska placera ut våra egna cachar.
Nu är jag precis hemkommen från banintervaller i Stadium Arena vilka kändes bra. Tackar mitt immunförsvar för att jag inte blir sjuk. Kan leva med att ha ett svullet ansikte någon gång emellanåt. Idag var det 15 intervaller på 240m och passet tog 23 minuter. På lördag är det istället ett antal hundra varv och massor av timmar. Men jag får springa betydligt saktare och dessutom äta under tiden. Kommer bli fint. Men jag behöver er support. Det kommer att hålla mitt humör uppe för jag gissar på att det blir några svackor under dygnet. Glöm heller inte att vara med i tävlingen uppe till höger på denna sida.
