okt
Återhämtningen efter Berlin skedde i Madrid dit jag flög tidigt i måndags morse, för att möta mitt arbetslag på John Bauergymnasiet. En behändig stad att utforska på fyra dagar. Solen sken från en klarblå himmel och träningsvärken infann sig som vanligt inte. Därför lade jag upp en återhämtningsplan som startade redan på måndagen. Den innebar 45 min jogging i måndags, som ökade med 15 min varje dag fram till i fredags då jag var uppe i 105 min. För ändamålet användes Reinoparken som om man följer den längs kanten uppmäter 5 km.
I tisdags kväll var vi på Champions League på Santiago Bernabeu. Medan fansens mål i exempelvis England och Sverige är att mucka bråk skålar man här med varandra oavsett vilket lag man tillhör. Vi skulle se Real Madrid möta Ajax och var på plats redan vid uppvärmningen. Många av de som känner mig tycker nog att det är bortkastade pengar att sätta mig inne på en fotbollsarena men jag hade bestämt mig för att följa matchen och inte bara filosoferandes sitta och studera publiken. Lärde mig först att Real vattnar gräset eftersom att de är bra på att spela de snabba bollar som detta ger upphov till. Vidare att hemmasupportrarna viftar med vita näsdukar om de inte är nöjda med sitt lags insatser de första 30 minuterna. Detta var dock inte fallet utan de vann med 3-0 varav Ronaldo och Kaká gjorde varsitt mål. Stadion var fullsatt och det innebar 80 000 åskådare som lämnade efter sig berg av nötskal på sina platser då det var dags att gå hem. Själv har jag inte riktigt förstått det roliga i att spela fotboll. Min koordination möjliggör inte att sparka på något samtidigt som jag springer. Tur att jag valt en annan mindre komplicerad sport.
I lördags var det dags för en av årets höjdpunkter Sport Vi Minns Mästerskapen på Borgsmo hemma i Norrköping. Bakom loppet står löparprofilerna Mikael Slang Larsson och Johan Bertil Svärd och de är även redaktörer på siten (Fotnot: Sport vi minns existerar inte längre) som är en alternativ löparsite och ska vara en nagel i ögat på etablissemanget. Loppet har sedan det startade för fem år sedan blivit väldigt populärt och lockar Sveriges dåvarande och nuvarande löparelit. För att alla skulle ha samma chans att vinna hade man seedats in i olika startgrupper som skulle springa olika långt beroende på hur snabbt man förväntas springa. Man kunde exempelvis hamna i gruppen Slem-Börje men själv hamnade jag i Karlberg med start näst längs fram och hade 830 meter framför mig i jämförelse med de snabbaste som fick plåga sig igenom 1000 meter. Detta gjorde att alla kom in nästan samtidigt i mål, och jag själv trea från slutet. Jag fortsatte då med min uppgift som korv och kaffeförsäljare vilket jag som väntat var mycket bättre på. Det var skönare att dra ut på ett eget intervallpass runt strömmen och bränna av ett par tusingar innan partystassen skulle på. På kvällens bankett på Grand Hotel där alla får pris fick jag trots att jag kom på 47:e plats av 49 tävlande ändå ett par löpartights vilket gladde mig. Det är roligt att få lära känna alla legender som man bara har hört namnet på och se att de inte bara har tempo på löparbanan utan även på krogen. Kvällen fortsatte på Hugos och ledde sedan tillbaka till Grand vilket inte gladde grannrummen. Glad var inte heller den betongförsedda vakt som knackade på framåt klockan fem. Valde dock denna gång entréingången både vid ankomsten och hemgången, vilket visade sig mycket mer praktiskt.
Nattens sömn blev bristfällig, närmast obefintlig, men eftersom sömn är lite överskattat åkte jag ut till Tjalvestugan i Simonstorp för att fika med Tjalve. Springa i den kuperade skogen hade redan innan lördagens festligheter prioriterats bort till fördel för en vilodag. Den slackline som spändes upp mellan två träd kändes inte heller som ett alternativ. Dock blev det en joggingrunda på kvällen med en kompis som ville ha sällskap. I fredags när jag sprang till Skärblacka passerade jag det majsfält som jag alltid varit nyfiken på. Hoppade in i det och pallade en kolv. Gott tänkte jag, och kokade den till kvällsmat under söndagens myskväll, men den visar sig vara rätt hård och har konstig färg. Knaprar mig ändå tappert igenom halva. Får sedan reda på att det var någon slags betesmajs jag snott. När jag googlar ämnet får jag reda på att majsensilage är ett bra foder för alla kreatur, med en smak som uppskattas av djur, exempelvis kor, hästar och grisar. Straffet för att man stjäl mat.
Vid sju i morse sprang jag 30 km med min bloggkollega Micke. Var ett skönt pass och tiden går så fort när man är två. Bra att man lagt träningen efter sig redan innan frukost, för nu är det filmfestival i Norrköping. För kvällen valdes en rysk film om kvinnor som avtjänar sina straff på ett fängelse i Novosibirsk, miss Gulag. Rånare och knarklangare som ordnade en skönhetstävling i aulan utklädda till blommor. Men det finns även normala filmer på denna festival.
