Hur kul låter det. Dessutom dumt att handla på en fredagseftermiddag. Alla handlar ju då. Men en sådan dag har vi som familj lättare att checka ut från jobb och förskola lite tidigare tillsammans. Med det sagt, när Klara och jag rullade ned längs vår gata fångade vi upp pappa Björn i farten där jag hade en plan för rundan med en liten omväg till affären.
Första roliga blev när Klara började vinka till bilarna och vi föräldrar roade oss med att se vilka som vinkade tillbaka i rusningstrafiken. Sen när vi svängde vänster vid postterminalen kom vi till ett ställe inte Björn hade sett. Johannisborgs slottsruin där porttornet är det som finns kvar av den befästa borgen med vallgrav som uppfördes i mitten av 1600-talet. Troligtvis var drottning Kristina förbi här en sväng 1654 innan hon drog ned på kontinenten. 1719 var slottet så förfallet att det inte kunde hindra ryssarna från att bränna ned Norrköping. Sten och tegel från byggnaden togs sedan härifrån för återuppbyggandet av staden.
Vid lokstallet där föreningen Sällskapet Stambanans vänner huserar och där det fortfarande repareras trasiga fordon finns det en cykelväg inte många känner till. Den tog oss mot godsbanegården där en lång väg, utmärkt för intervaller, löper om man är sugen. Vi tog det dock piano i känslan av att jogga längs Norrköpings baksida med skrotgårdar och tågvagnar smyckade med streetart.
Där man svänger vänster och behöver lyfta springvagnen över tågrälsens promenadövergång kan man också springa höger till Karlsro marina där det ligger några spännande vrak likt från träsket i Bernhard och Bianca. Om de inte redan transporterats bort vilken jag kan ha sett något om i tidningen.
Efter lyftet var vi framme vid affären och Klara drog runt på en egen varukorg med hjul där det alltid råder delade meningar mellan stora och små vad som ska stoppas i den. Den gratis bananen är alltid populär när hon tröttnat på korgen och när projektet var klart och allt packat i vagnen och ryggsäck var det tur att vi hade köpt russin. Det gjorde det lättare att få henne på plats i vagnen för hemfärd.
Såklart en annan väg hem för att bokstavligen få en runda i verkligheten och som synes på kartan i Strava. Fredagshandlingen mätte 7,5 km och maten på kvällen fick bli något enkelt vi köpt och som alla gillar. Pomme och lövbiff med ett glas vin till de vuxna. Ett litet löparäventyr – en mycket bra start på helgen – och förhoppnings som inspiration till andra att sköta handlingen på springandes fot.
