En helt vanlig galen vecka

Det var lite körigt förra veckan. Men jag överlevde och hade dessutom roligt nästan hela tiden. Man får ihop saker och ting om man är lösningsfokuserad och får energi av annat som inte bara innebär löpning och jobb. Det tycker jag är väldigt viktigt att komma ihåg. Jag behöver jämvikt i livet och input från olika håll. Det ger mig energi till alla veckans träningstimmar.

Summa summarum. 6 städer. 7 föreläsningar. 24 löpta mil. En hel del annat skoj. Håll i hatten. Nu åker vi.

Måndag. Sprang 15 km i Comradesfart innan frukost. I Stockholm. Det är för mig 4:30/km och egentligen lite fortare än jag ska springa i Comrades. Men skönt att ha lite marginal. Åkte sen tåget, passerade Norrköping och klev istället av i Linköping. Där hade jag coachsamtal med min adept Åsa på Atea. De ska springa SM-milen den 15 juni. De kallar satsningen Ateawinners och det är roligt att få vara en del av detta. Åsa hade varit sjuk men vi åt lunch och hade ett trevligt samtal. Sedan körde jag dagens andra Comradespass på 15 km, längs Stångån i solen.

Raggarduschade på toan och begav mig till Mjärdevi. Där hade jag föreläsning hos Millnet där åhörarna även fick ge sig ut på en liten runda geocaching i området. Bussen hem och dagens tredje pass, också det 15 km i Comradesfart, via solnedgången i Eksund. En bra dag och skönt att få sova lite i den egna sängen. Bland alla kartonger.

Det är mycket kartonger i min lägenhet. Dessutom två lastpallar. Det känns lite stressande. Egentligen mer stressande än alla resor.  Jag vill ha ordning hemma. Det behöver inte vara kliniskt rent men undanplockat. Det skapar lugn. Nu är det strumpor, böcker, en kaffemaskin, flyers, påsar, flaskor. You name it. I kartonger. Flydde fältet på tisdagsmorgonen och gav mig ut i skogen. Distans med inslag av intervaller i Vrinnevi med start kvart över fem på morgonen. För att hinna besöka min redovisningskonsult innan tåget gick mot Malmö. Tågtid är bra tid. Då kan man jobba, vilket jag gjorde i fyra timmar. Har knappt varit i Malmö. Bra tillfälle att få lära känna en ny stad. Från stan sprang jag ut till Svågertorp som är ett köpcentrum där jag skulle hålla föreläsning i samband med Stadiums löparsatsning – Get Inspired. Det låg en bit utanför stan och eftersom stora vägen inte var ett alternativ blev det lite kryssande genom några bostadsområden. Längs vägen gjorde jag de sprintövningar som jag numera har som ett inslag i min träning. Ryggsäcken fick ligga i ett dike så länge. Under kvällen kändes det som att vara on tour på riktigt eftersom det var ett gäng som skulle vara med under hela veckan och rodda grejerna. Sprang hem i solnedgången till mitt vandrarhem. Jag hade tänkt sova en natt där. Det hade inte tjejen i våningssängen bredvid. Hon hade med hela sitt bohag till sovsalen och hade typ flyttat in.

Ute i Sisjön hann jag in en sväng och hälsade på i Salmings moderskepp innan kvällens jobb på Stadium började. Hakade på löprundan som sedan följdes av min föreläsning. På tåget till Stockholm läste jag Ferrytales. Björn Ferrys dagboksbiografi. Den handlar mest om onani, men också en del om snor. Jag brukar inte störas av att folk snorar på tåg, bussar och offentliga platser. Men nu satt jag inklämd vid en väldigt förkyld person. Jobbigt. Jag hade dessutom själv lite tendenser. Blä.

Efter någon timmes jobb joggade jag med lite för mycket packning till Norrköpings näringslivsmässa. Hängde där några timmar, knöt nya kontakter, pratade med gamla, åkte bergochdalbana på låtsas, spelade pingis och staplade konservburkar och barnklossar. Att nätverka kan vara himla kul. Joggade vidare till bussen mot Linköping och några kilometer till Beach Arena. Där var det tjejkväll i sanden och jag skulle föreläsa. Plockade i rödbetsjuicen RÅ i goodiebagsen och gav mig ut på ett löppass. Värmde upp och körde sedan 8 km i tröskelfart. I Linköping finns det platta och bra cykelvägar att springa på men det kan tyvärr blåsa en del. Det gjorde det under passet. Hann bara en raggardusch innan tjejerna strömmade in och placerades i ett uppbyggt tält i formen av ett flygplan. De skulle få följa med på en resa och under min dragning blev vi avbrutna av turbulens och åskväder. Flighten landade på stranden där det serverades ost, kex och andra bra saker från eventets sponsorer. Jag hängde en stund i sanden men bytte snart om till vanliga kläder och blev upphämtad av Maria. Vi skulle på konsert. Kite. Men först middag och som alltid skönt häng. Bandet var nästan en timme försenat. Men när de körde igång var allt förlåtet. En grym konsert med Nocturne som höjdpunkt. Bra kväll.

Definitionen på en helg är för många att det blir lite lugnare. Men mitt tempo skruvades upp. Fullpackad med grejer och med en stor kartong på cykeln tog jag mig ned till Knäppingsborg. Där hade jag blivit tilldelad en lokal för att signera böcker där jag även erbjöd intresserade att gå en liten ultrapromenad i det angränsande rummet. Dock småregnade det ute. I min värld är jag ute i skogen om det är fint väder och kanske går på stan vid dåligt. Så tänker dock inte gemene man och kön framför mig ringlade inte lång. Men jag fick en del trevliga besök och sålde några böcker och flaskor. Lämnade min kartong på platsen och cyklade sedan till Navestad där det var barnkalas. Aleea blev 4 år och många barn och vuxna var på plats. Jag fick tårta och diagnosen 20 grader i kroppstemperatur. Dessutom hade jag ett hjärta som slog för långsamt. Men efter en stor spruta i halsen, det såg ut som den innehöll glitter, var jag på banan igen och hade återfått normala värden. Skönt. Cyklade hem och sprang ett pass med hårda tröskelintervaller innan jag gick ned på stan för att ansluta mig till Emmas och Ninas födelsedagsfirande. Vi sågs på italiensk restaurang och gick vidare till Stadsvakten för drinkar. Men vetskapen om att morgondagen inte skulle bli att leka med var jag en klok och vis flicka som gick hem väldigt tidigt. Men jag fick vara med och leka en stund i alla fall.

Söndag. Klockan ringde kvart över sex. Det regnade. Halv sju började jag löpningen mot Linköping. Dit är det 43 km och efter någon timme blev det fint väder men motvinden gjorde att jag inte riktigt höll min tidsplan. Kom till Friskis och Svettis en kvart innan min föreläsning. Bytte tröja, stoppade in mitt USB i datorn och så var jag igång.

Hem åkte jag med Elmina som hade föreläst om kost på Friskiskonventet. Vi fick lite kvalitetstid och möjlighet att stämma av arbetet med Vikbovändan. Kastade in väskan, tog en macka i handen och gick mot Parken som numera heter Östgötaporten. IFK spelade mot AIK och det var första matchen för säsongen med mitt nya årskort i Curva Nordahl. I klacken. Det var en intressant upplevelse med god stämning även om vissa av låtarna aldrig kommer vinna något pris för skönsång. Möjligtvis pris i klassen sämsta nödrim. Det var riktigt kul att se killarna spela grymt bra och vinna över motståndarna vars klack blev tystare och tystare. Dagens nästa föreläsning var i anslutning till matchen. Så bra då att jag redan var på plats. Uppe i restaurangen fick vi först lite mat innan jag och några till föreläste. Satsningen handlar om att få fler tjejer till matcherna och det var många i publiken som jag kände visade det sig. Roligt.

Sen var klockan halv åtta. Jag gick hem efter en helt galen vecka. För att förbereda nästa veckas jobb. Ingen rast och ingen ro. Men jag hade en fin känsla. Det hade varit roligt. Jag hade fått vara med om mycket. Många städer. Många fina träningspass. Många trevliga möten med människor. Men även jag är människa. Man orkar inte detta varje vecka. Jag önskar att jag här kunde skriva att jag somnade gott. Men det gjorde jag inte. Jag var alldeles för uppe varv. Denna vecka har varit lite lugnare. Med betoning på lite. Men jag gillar mitt liv och mitt Löparäventyr.