Härliga tider. Jag älskar när de tuffa veckorna kommer. Mycket mängd. Utmanande pass. Vara fysiskt trött, vilket är härligt i jämförelse med sömnbristen, som finns där hela tiden. Testa gränser. Springa. Massor och lite till.
Min blogg handlar sällan om bara träning. Men denna gång gör den det.
Måndagar är alltid lite lugnare oavsett vecka och denna blev inget undantag. 11 km jogg med ett stopp på gymmet där jag sysslade med olika övningar i en halvtimme.
Tisdagar brukar jag också kombinera med styrka vilket blir på morgonen och denna vecka blev det under ett träningsnätverk där jag under cirkelpasset utmanade mig med en riktigt tung medicinboll som skulle kastas och en extra hög box att hoppa upp på. Det kändes efteråt. Dit och hem blev det 4 km och jag hade tagit med mig barnvagn utan barn i för på hemvägen transporterade jag nyinköpta hantlar till vårt hemmagym. Tisdag kväll innebär intervaller med Tjalves långlöpare och denna kväll stod Hannas helvetespass på schemat (ja det heter så).
5*2min (1min vila)
10*1min (1min vila)
5*30sek (30 sek vila)
”Helvetet” består i att det blir grymt jobbigt på slutet. Jag drog i väg där 550m noterades på den första. Bra, det fick bli något att hålla resterande fyra. Så lätt det gick ändå. Dags för 1 min och jag hann 300m. Det anmärkningsvärda var att jag sprang med de snabba killarna, lade dem till och med bakom mig successivt ju fler omgångar vi fick i benen. Vad hände, frågade både jag och vissa andra mig. Hann lite längre än 300m på de fem sista. Trodde aldrig jag skulle lyckas hålla ställningarna under de fem sista korta. Inte min grej. Men jodå, typ 150m blev resultatet. Euforiska joggade vi hem, i ganska raskt tempo då jag och Björn för ovanlighetens skull hade barnvakt en tisdag. Klara är normalt sett med och passet blir då svettigt även av en annan anledning. Med intervaller och transport blev det 11 km denna kväll.
Onsdag och allt som oftast distans. Denna dag blev det 14 km i form av transportlöpning till, förbi och från jobb. Autopilotens tempo brukar landa på ca 5:30min/km och distansen blev 14 km. Några övningar i hemmagymmet på kvällen.
Torsdag och en vanlig morgon vilket innebär att jag springer till förskolan med Klara i vagnen för att lämna henne och den där. Det och vidare ned till stan för kontorande blev 3 km. På eftermiddagen var det dags för ett ultrapass som startade i strålande sol och slutade i skymningen. Planen var 50 km i femtempo men när jag drog i väg kändes det lätt. Det viktigaste med passet var att det skulle kännas lite hårdare än ett vanligt långpass så jag körde på i ett lite snabbare tempo vilket kändes kontrollerat. Söderköping. Längs Göta kanal. Västra Husby. Karstorp. Klinga. Tempot jag landade i var 4:42min/km och strax under. Med andra ord det tempo jag måste hålla i 100 km under SM den 27 april. Halvvägs tänkte jag att det blir ett trevligt test och träningspass, för sedan skulle det ”bara” vara att dubbla detta. Fast med facit i hand ska man ha med sig energi därefter. Jag hade haft en macka, en halv barnklämmis som Klara hade lämnat och en flapjack. Vid 45 km gick jag soppatorsk. Då fick jag möjlighet att träna mitt pannben. Benen kändes som stockar. Tempot gick ned avsevärt. Mitt mål blev att kämpa mig till en skaplig snitthastighet i slutändan, som blev 4:44min/km. Vilket pass. Jag var nöjd.
Till detta hör att jag ändå har kostregistrerat mig med hjälp av Elmina senaste veckan. Att träna mer och bättre innan SM är svårt. Men att se om det finns annat att göra var en idé jag hade. Resultatet av detta blev att jag äter för lite kolhydrater och får i mig för lite järn. Klyftigt då att äta rätt kasst dagen innan det hårda passet, knappt ta med någon energi, och sedan ha svårt att få i mig mat efteråt.
Fredagen var det vila på schemat vilket jag höll mig till. Kroppen blev lite putt på den dåliga energiplanen och kände sig rätt sliten och näsan sa usch och fy genom att snora lite. Kände mig inte förkyld, bara täppt, och jag tror det var en reaktion på den hårda träningen med för lite energi. Man lär sig av sina misstag, igen och igen.
Lördagen innehöll ett tröskelpass. Jag kände mig lite täppt men det kändes inte som sjukdom i kroppen. Gav mig ut för att testa. Testet gick bra. Joggade 4 km. Planen var sedan 8 km i tempo 4:15. Därunder höll jag mig och noterade 3:56 och 3:57 på de två sista till och med. Nöjd joggade jag vidare hem 4 km.
Söndag och långpass med klubben. Klara i vagn och jag anmäld i gruppen som skulle hålla tempo 5:30. De som sprang med mig fick lyssna på Madicken och vårt tempo blev något högre då det blev lite sprinter för att hinna i kapp de andra efter att ha servat lillan med banan och lite annat för att hålla humöret på topp. Alla fick våfflor under fikat efter passet. En uppgradering 3.0 av vårt härliga söndagshäng.
En toppenvecka. Kroppen svarar så himla bra på träningen och jag har en plan för att vässa formen ännu mer, genom kosten. Noterade 13 mil och går nu in i en vecka med 16 som idag måndag har startat med 23 km distans. Tre kvalitetspass är inplanerade och efter söndag är det en lite lugnare vecka. Tack Kajsa Berg för att du är en sådan inspiratör och fått mig till att fixa dessa pass. Det mesta sitter i huvudet och man behöver en proffsig plan för att utvecklas.
