Ändhållplats Slagget – Östgötaäventyr #15

Jag vill helst ta mig fram per egen maskin när jag upptäcker nya platser, men ibland blir det helt enkelt för lång eller så räcker inte tiden till. När jag är ute på jobb eller löparäventyr är det därför ofta med hjälp av kollektivtrafik. Vilken bra grej och möjlighet. Hållbart, miljövänligt och prisvärt. Önskar att fler skulle upptäcka och använda denna möjlighet till transport och för att ta sig ut på utflykter.

Därför tar jag er nu med på en tur där jag kombinerar två busslinjer och hoppar av vid olika hållplatser. Ni som känner mig vet hur det kan bli. Jag vill uppleva och visa så mycket. Men du väljer själv vid vilken hållplats ni vill kliva av. Kanske blir det redan i vår lagom till vitsipporna blommar och gör inramningen ännu vackrare.

Jag tog buss 482 en tidig morgon från Norrköping och fortsatte till ändhållplatsen Slagget. Denna buss är hemma för mig. Det var den buss, fast i motsatt riktning, jag tog under min skoltid för att komma in till stan. Trots att jag åkt så många gånger, och även hemåt såklart, hade jag aldrig gått av vid ändhållplatsen. Det skulle bli ett vardagsäventyr av rang. Särskilt när busschauffören trodde jag hade somnat då ingen hade gått av där under de tre åren han kört turen. Märk väl, gått av. Här bor man och går på denna tid på dygnet för att ta sig vidare till skola och jobb. Men jag var ute i annat ärende.

Busslinje 482. Hållplats Slagget.
Precis där jag klev av fanns ett litet vattenfall som enligt uppgift har något med en kraftverkstub att göra. Busschauffören meddelade också att denna plats är en av de finaste han vet i Östergötland. Särskilt denna tid på dagen när solen milt skiner över fälten. Jag var villig att hålla med när jag klättrat upp i skogsbacken vid vattenfallet och tittade ut. Och det är just för naturen man ska kliva av här. Om man kan tänka sig att gå några kilometer finns det flera naturreservat inom räckhåll och dessutom Vångaleden som mäter 10 km och går förbi gamla gruvhål, en mosse där ett flygplan har störtat och små badsjöar. Hälen är en av dem och också en bra startpunkt läns leden. Namnet Slagget kommer just från den gamla gruvdriften och dess restprodukter. Mer info om leden och bygden finns på Vångabygden

Busslinje 482. Hållplats Vångadal.
Jag skulle vilja kliva av vid varje hållplats. Jag lever efter devisen att alla platser har någonting sevärt, bara man lyfter blicken och är nyfiken. Men då skulle denna resa ha tagit flera dagar. Mitt nästa val blev Vångadal då hembygdsgården bara ligger ett stenkast därifrån. En samling kulturhus och miljö som är vacker att besöka året om men lever upp under exempelvis Valborgsmässofirande, hembygdsdag i slutet av augusti och julmarknaden då stugorna är öppna och kulturarvet på olika sätt visas. I närheten ligger även kyrkan i vilken jag alltid rekommenderar ett besök. Mer info kan fås via hemsidan ovan.

Busslinje 482. Kalkbruksvägen.
Tre kilometer längs grusvägen ligger naturreservatet Glans kalkbarrskogar med det gamla kalkbrottet som highlight. Det är skyltat fram till området men vandringsleden är tyvärr inte underhållen numera. Sväng vänster in i skogen strax efter skylten privat väg/vägbom så är det dock inga svårigheter att hitta till själva brottet. Enmagnifik miljö med de höga väggarna och där den kalkrika marken gör att bland annat olika typer av orkidéer kan växa. Mer info via Länsstyrelsen

Busslinje 482. Ljusfors station.
Angränsande och några hållplatser bort är det bara några hundra meter till ytterligare en vacker naturupplevelse. Ljusfors naturreservat bjuder på utsikt över sjön Glan, eklandskap, jättegrytor och rastplats med grillmöjlighet. Detta och alla naturreservat i Sverige har info via hemsidan ovan.

Här måste jag nu avslöja att jag inte tog bussen mellan alla hållplatser utan jag sprang vissa sträckor, sådan är jag…och när jag kommit till Skärblacka bytte jag busslinje efter att ha lunchat och laddat mobiltelefonen. Där träffade jag några locals som bland annat berättade att de i sin ungdom plockat kräftor i bäcken vid Slagget i sin ungdom. Såklart finns det mycket att se även i Skärblacka, min hemort, men idag åkte jag vidare på min upptäcktsfärd.

Busslinje 480. Ringvägen.
I Kimstad och en kilometer från hållplatsen finns en spännande plats som kanske inte många tänker på. Älvås kraftstation dundrar, genererar el och är ett av Motala ströms minsta vattenkraftverk. Till höger över bron finns en grillplats ute på udden där någon precis hade övernattat då det hängde en hängmatta i ett träd. Kanske en sportfiskare, för jag hittade några drag på en sten. Ännu mer spännande tycker jag fyndet av Motalaspännet är. Det är ett bältesspänne som hittades här i strömmen år 1818, är tillverkat på 1300-talet, består av guld och ädelstenar och nu finns att skåda på historiska museet i Stockholm. Det säger mycket om vilken betydelse platsen haft historiskt.

Busslinje 480. Löfstad slott.
Till sist klev jag av vid ett av mina favoritställen, Löfstad slott. Förutom visningar av själva slottet finns här handelsträdgård, café, restaurang, vandringsled och en parkanläggning som såklart är öppen året runt. Slottet visas främst på sommaren men missa inte midsommarfirandet i parken och julmarknaden. Just nu vet jag att det även går att delta i helkvällar med mat och mordgåta inne i dessa miljöer. Dessutom spökar det på Löfstad, bland annat kan man se Sofie von Fersen sörjandes sin bror nere vid monumentet i dammen, och det sägs att pigan som tros av misstag ha satt slottet i brand 1750 dränkte sig i närliggande Löfstadsjön där hon nu skriker om natten. När jag klev på bussen tillbaka till Norrköping sa busschauffören att det snart kommer bli många som tar bussen hit för att njuta av vitsipporna i parken. Mer info via Löfstad Slott

Det blev en maxad dag och jag ser nu fram emot nästa resa. Den blir i sommar. Kanske finns det någon särskild buss- eller tåglinje som ni vill att jag utforskar då? Tipsa gärna här nedan i kommentarsfältet. Tills dess hoppas jag att ni också kliver av vid någon av dessa hållplatser för en utflykt – all info om linjer och tabeller finns hos Östgötatrafiken och vill ni se en film från utflykten finns den här på mitt Instagramkonto.