Det är underbart att vara mamma. Extra trivsamt när jag fick en jättefin present på mors dag. En vistelse på Medevi Brunn. Ett ställe jag länge velat besöka. Under mitt första Östgätaäventyr våren 2020 var jag irriterande nära men hann inte pricka in det. Förra sommaren hade jag planerat in att hinna det innan Klara föddes men gick bet på grund av nedstängning under pandemin. Och det var just tack vare covid jag började gå till botten med Östergötland. Började se till att kartan i mitt landskap inte skulle ha några vita fläckar. Trots att det numera inte finns några begränsningar i resande fortsätter mitt arbete. Det finns mycket att se och jag älskar att utforska.
Planen förra året var att ta tåget till Motala och springa till Medevi. Ingen särskilt lång sträcka i mina mått mätt. Men 18 km kan man lätt förlänga genom att ta en omväg. När jag fick min present frågade jag snällt om det kunde vara möjligt att jag skulle få bli avsläppt i Motala och göra som det ursprungligen var tänkt. Visst fick jag det och presenten blev då av allra bästa art. Löpning i fina omgivningar kombinerad med njutning och kultur.
Denna gång hade jag absolut ingen plan mer än att jag under denna tunga träningsvecka på runt 15 mil tänkte beta av mitt pass som skulle vara i 2,5 timme. Efter att ha blivit avsläppt på torget i Motala tog jag fram mobilen och tittade på Google maps. Lite grovt kalkylerade jag att norrut via Karlsby och Bona kunde bli lagom i distans. Gav mig iväg längs Göta kanal som för övrigt firar 200 år i år med pompa, ståt och kungligt besök häromdagen. Så lämpligt då att jag nästan omedelbart passerade Baltzar von Platens gravsten. Vet inte om han riktigt är nedgrävd just där men en sten över kanalbyggaren, statsrådet, sjömilitären och riksståthållaren minde om kanalens grundare. Väl värt en selfie.
Vid slussarna i Borenshult som mynnar ut i sjön Boren fortsatte jag längs redan insprungna väg mot Karlsby. Vägen blev mindre, passerade genom Ervasteby och tog mig förbi Brotorps gård och gårdsbutik. Stannade till för att se vad det var. Bara öppet på fredagar men en liten gullig stuga säljer enligt info produkter från får. Kött, skinn och ullsaker. Ägg fanns det visst också. Insåg att min rutt skulle bli lite för lång så kortade av och tog i stället sikte mot Bona direkt.
Att springa på dessa vägar var böljande. Gårdar. Kor. Sol, Små sjöar. Somrigt och härligt helt enkelt. Jag njöt. Så kom jag till Bona. Först handelsträdgården som lockar många och efter det flera övergivna hus. Särskilt ett litet kråkslott och ett annat större hus som verkar ha inrymt någon form av verksamhet. Nu var det inte särskilt långt kvar till Medevi och enligt klockan ganska exakt två och en halv timme joggade jag in i den vackra brunnsmiljön. Det var större än jag hade förväntat mig. Fler hus. Massor att upptäcka. Klara och Björn hade precis kommit dit. Nu skulle det bli mys på riktigt. Vi checkade in och skulle få bo i ett av de gamla husen som kallas Göteborgsbyggningen.
Medevi betyder ”mitt på skogen” och sedan urminnes tider har människor besökt stället för att dricka och bada i källorna. Själva Medevis anläggning är Nordens första hälsobrunn som dessutom fortfarande är i bruk. Landstinget i Östergötland har haft verksamhet här ända fram till 1980-talet och sedan den drogs tillbaka finns den ideella föreningen Intresseföreningen Medevi Brunn vilka slår vakt om kulturen så att de traditioner som är unika för platsen ska kunna leva vidare. Detta skulle vi bli varse och även ta del av under vår vistelse.
Jag duschade av mig och sedan beställde vi middag och en flaska vin på Schweizeriets terrass. Hjortinnanlår med goda tillbehör. Klara åt barnmat och efter en stund flyttade vi hennes barnstol till ett bord där en i personalen satt och fyllde cellofanpåsar med godis. Färgglatt och roligt även om hon inte fick smaka. Denna kväll var det musikquiz med livemusik av Brunnsorkestern. Lagom till det startade kom det mer folk och Klara fick dessutom några små tyska kompisar. Det var inga kategorier vi hade koll på i quizet men kul ändå. Vid nio var det dags för grötlunk, en av de traditioner som lever kvar och innebär att man går efter den lilla blåsorkestern på parad en runda på området. Tidigare var kvällsrutinen att äta gröt med katrinplommon till kvällsmat och det var den som man ville smälta lite genom att ta en lunk. Detta sker ännu varje kväll och statistik över antal deltagare förs. Denna kväll var vi tolv och Klara gillade att delta i bärselen. I slutet ställde man upp sig på två led och efter att kvällens fanbärare från bygden avtackats slöts leden och man önskade varandra en god natt. En sådan fick vi verkligen i vårt genuina rum som luktade sommarstuga och var tidstypiskt inrett.
Precis, Klara stod för kalaset;-)
Till frukosten var vi först, blev insläppta lite innan till och med för att vår lilla donna var sugen på morgongröten. Sedan gav sig hela familjen ut på jogg med siktet inställt på Västanvik några kilometer bort. Ett fint område vid vatten där vi stannade till vid en fårhage och kom sedan ned till Vätterns strand. Tillbaka testade vi en stig som blev något utmanande men med en Thule Glide 2 tar man sig fram förvånansvärt lätt ändå. Dessutom trivs Klara även vaken när det händer lite runt omkring. Det blev 9 km löpning med några stopp och tillbaka vid Medevi tog vi en sväng på området. Kom ned till svandammen och det gamla badhuset. Där fanns tidigare möjlighet att ta olika slags kurer däribland vaginalbad, saltbad, och tallbarsbad. Något osugen på det första.
På en ort likt detta är själva grejen att dricka brunn för att ta del av vattnets helande krafter men tyvärr öppnade inte den delen av Högbrunnsbyggnaden där källan finns förrän lunchtid och då var vi redan i väg. Absolut en anledning att komma tillbaka.
Vi åkte på småvägar mot Borensberg och passerade återigen Bona där jag hade varit dagen tidigare. Då jag under bilfärden googlade på orten upptäckte vi att det ligger ett nedlagt mentalsjukhus, tidigare uppfostringsanstalt på platsen. Utöver de övergivna byggnader jag sett dagen innan. Sökresultaten visade att flera spökjakter hade spelats in där. Jag blev väldigt nyfiken. Visade sig att dörrarna var öppna och inventarierna kvar om än decimerade och i en enda röra. Hur spännande som helst. Jag gick runt där inne helt själv och det var mer spännande än otäckt. Tydligen har husen även huserat en folkhögskola innan en enligt uppgift galen ryss köpte upp komplexet och lämnade det till förfall. Att välja småvägar gjorde att vi fick se många fina ställen på vår väg som ramade in och tog bort ännu fler vita fläckar på Östergötlands karta innan vi stannade på Brunneby musteri och åt lunch. Tack Klara för bästa presenten och jag gissar även på att pappa var lite inblandad. Ni vet precis vad mamma vill ha.
Dessutom hann vi med en tur med den nya bärstolen Thule Sapling hemma hos storasyster Ebba i Önnebo, en liten idyllisk by söderut i länet.
Är du själv sugen på ett Östgötaäventyr? Under Häv & Gräv VikboVändan den 6 augusti har jag och Elmina Saksi ordnat detta åt er. 45 km löpning och/eller cykling på vackra Vikbolandet mellan matproducerande gårdar. Det finns platser kvar – så skynda på att anmäla dig. Varmt välkommen!
