Nej jag har ingen bil. Men jag har fem cyklar varav en med vagn och ett nästan oändligt antal löparskor. Det är så jag tar mig fram i världen, ibland kompletterat med buss eller tåg. Dock har jag faktiskt ägt en bil. En månad i mitt liv. En månad på Nya Zeeland. Visst. Min sambo har bil. Klart jag åker med i den fast försöker verkligen klara mig utan. Det har blivit till en livsstil. Såklart har det funnits stunder i livet så jag har behövt ett fordon. Då cykelkärran inte har räckt till i volym och distans. Nyckeln är att hyra en bil just för det tillfället. Eller så som jag här ska beskriva – en bil kan ta ditt löparäventyr till en ny dimension där spontana löprundor på platser du kanske inte hade kommit till annars blir tillgängliga. En frihetskänsla särskilt skön att få uppleva under semestern. I Sverige eller utomlands.
Ditt äventyr behöver inte vara definierat som tränings- eller löparresa men de möjligheter som öppnas till ställen att vilja utforska med sina löparskor blir många. Att kunna stanna till vid en spännande skylt. Utforska var den leder löpandes. Eller en skog med spännande stigar där man inte tar sig fram med bilen. Kanske upp på ett berg. Under en årstid som kanske inte är helt angenäm i Sverige. Löpa fram längs en strandpromenad i solnedgången i bara shorts när det hemma är is och minusgrader ute. Att ge sig ut på en löprunda på semestern kan också få dig att uppleva resmålet på ett helt nytt sätt, kanske till och med leda till nya möten med människor. Och även om man är med på en av alla arrangerade löparresor eller paketresor som finns är det inget som hindrar att du ger dig ut på ett eget litet äventyr någon dag.
Som när jag var i Israel. Visserligen ett land väldigt lätt att lifta i. Vilket jag ofta gör under mina äventyr. Men denna gång hyrde vi bil för att utforska Döda havets stränder. Och ja .man flyter som en kork. Lera tog vi även med oss i plastpåsar och smorde in oss med sedan på hotellet. Mycket mer prisvärt än de dyra spaupplevelser man kan boka. Drack dessutom kaffe i Jeriko. Underbart.
En mer utmanande roadtrip gav jag och min bror oss ut på i Chile för några år sedan. Det var i samband med tävlingen Wings for Life. Vi ville passa på att se ett stycke av Argentina också och då tiden var knapp blev hyrbil den perfekta lösningen. Det är bergigt i gränsområdena. Det blev vi varse. Oändliga serpentinvägar där långtradarna knappt tog sig uppåt. Många och långsamma passkontroller. En uppsjö av stämplar. Kanske kunde man ta en genväg. Vi testade på hemvägen. Missade en stämpel. Fick åka upp igen. Surt. Blev stressigt hem, nästan soppatorsk och brorsan skulle absolut se Liverpool spela någonstans där matchen visades. Vi hann till en pub. Under tiden blev min lott att lämna tillbaka bilen. Det var i princip omöjligt att köra tillbaka till hyrbilsfirman i rusningstrafik på de enkelriktade gatorna. Till slut tröttnade jag. Tog en cykelväg. Hann lämna tillbaka den. Puh.
Om det var kö på gränsen mellan Chile och Argentina var det ingenting mot Filippinerna för två år sedan. Vi ville se risterasserna och hade tre dagar på oss. Vi visste inte då att den största ön i landet som vi befann oss på bestod av en bilkö. Bokstavligen. Vi fick se risterasserna. Åtminstone den korta stund det var en lucka mellan regnmolnen. Men vi fick springa uppför de branta trapporna och längs med dem vilket var en häftig upplevelse. Sedan på vägen tillbaka till Manilla insåg vi att det inte alls behövde vara köer i landet för det fanns en motorväg. Problemet var att den var avgiftsbelagd och ingen därför valde den. Vi betalade summan och kunde öka hastigheten. Men inne i stan tog det stopp igen. Trafiken rörde inte på sig överhuvudtaget. Under en bro kom en polis fram till oss och undrade hur vi tänkte när vi gav oss ut och åkte på en torsdag med vår bil. Vi fattade absolut ingenting. Men tydligen får vissa registreringsnummer inte åka vissa dagar för att få bukt med trafikproblemen. Det borde vi väl förstå menade polisen och blickade ut över bilhavet. Vi hävdade att vår biluthyrare lämpligen inte borde ha hyrt ut en bil till oss som inte får köras på just torsdagar. Polisen lyssnade inte på det örat. Ville ta våra körkort i beslag. Kunde sedan hämtas på polisstationen efterföljande dag. Vi hade ett tidigt morgonflyg att passa. Han var benhård. Vi svettades mer än vi redan gjorde i hettan. På något sätt lyckades vi få honom att förstå att vi inte var några medvetna trafiksabotörer. Var nog lite påhittade böter som löste problemet också vill jag minnas.
Man kan alltså maxa sitt äventyr genom att hyra en bil på resmålet. Större frihet att kunna ta dig ut till ställen att löpa på. Du kanske väljer att bo inne i en större stad för att kunna kombinera löpning med sightseeing. Morgonjoggen medan staden vaknar upp är något speciellt och sedan med hjälp av bilen en mer naturskön upplevelse på eftermiddagen. Scener när du löper efter havet eller upp för ett berg, med vinden i håret. Den underbara friheten i löpningen. Den som gillar att planera bokar sin hyrbil hemifrån. Det är också ett bra sätt att ha koll på reskassan eftersom det går att både boka och betala i förväg. För att hitta bästa pris på hyrbilen kan det vara bra att använda en av de tjänster som finns online som jämför erbjudanden från många olika firmor. Klicka här för att gå till Hyrbilguiden, till exempel går det att skriva in resmål och datum för hämtning och lämning av bilen. Sen får du upp prisförslag från olika biluthyrare på olika modeller av bilar. Om du hellre bokar hos en bilfirma direkt kan du testa hos Europcar bland andra och se om de hyr ut bilar på det resmål du ska besöka.
Att åka på en löparresa passar både de som är erfarna löpare och de som är nyfikna på att börja springa. De resor jag arrangerar med Löparäventyret passar verkligen alla och precis som det låter är äventyret alltid i fokus. För den erfarna löparen kan resan bli en nystart i träningen, en möjlighet att utveckla sin teknik med en erfaren tränare eller helt enkelt bara koppla av och få löpträna i en ny miljö. Under mina resor har man dessutom alltid möjligheten att springa ett lopp. En nybörjare kan få en flygande start i sin löpning genom att helhjärtat kunna ägna sig åt att träna upp tekniken under flera dagar i följd. Ingen behöver vara orolig för att bli själv, här vill alla umgås, och lära känna nya människor. Vad som ska hända innan och hur saker exakt kommer bli är aldrig helt bestämt i förväg. Men det är också en del av själva grejen och något som gör att många återkommer till Löparäventyrets resor. Det har blivit till ett community där hela 170 personer en eller flera gånger har varit med och dessutom träffat vänner för livet. Jag har också träffat vänner för livet och är lycklig att kunna få vara en del av detta fina sammanhang.
Vissa har även hittat på egna äventyr ihop efter att ha träffats på en resa med Löparäventyret. Detta gläder mig verkligen. Och då, i avsaknad av vår gemensamma buss, kan jag verkligen rekommendera att boka hyrbil innan ni åker så ni kan ta er till alla otillgängligt härliga platser där ni kan löpa fritt.
Det är sorgligt att vi för stunden inte kan resa. I vår hembygd absolut, och det njuter jag just nu av. Men inte ut i världen. Upptäcka nya kulturer. Men äventyren finns kvar. Och var så säkra, så snart det är möjligt kommer jag ta er med på några. Kolla gärna in vilka resor vi har gjort under åren via genom att klicka här Till Marrakech i januari och Berlin i april åker vi alltid och till detta kommer alltid en eller två resor till nya spännande resmål. Längtar otroligt mycket och hoppas att vi ses.
Och ett eget äventyr som jag själv längtar till? Det är vår plan att åka till Afrika igen. Hyra en bil och vara ute på roadtrip i en månad eller två. En lite större modell i vilken man kan sova i. Passera genom ett antal länder jag inte varit i. Kanske nästa år. Vi får se hur situationen i världen utvecklar sig.
