I Åkerbo härad – Östgötaäventyr #13

Ut på äventyr igen. Återigen utan någon särskild agenda, mer än några nya vägar att utforska. Ett så perfekt sätt att motivera sig till uthållighetsträning. Tempot blir också lägre när det finns mycket att titta på. De små pauserna blir ett moment, ett stopp för att åter komma in i löpandet. Slowrunning i sin finaste form. Slowrunning – att springa långsamt – har till och med blivit modernt nu när det fått ett nytt och hypat begrepp. Gott så.

Jag tog tåget från Norrköping till Linghem på morgonen, en resa på ca 20 min. Östra Skrukeby var mitt första mål till vilket det fanns två vägval. Jag satsade på det via Törnevalla kyrka. Dagens område blev lite nostalgiskt då flera av socknarna, däribland de två redan nämnda, figurerade i min B-uppsats i historia på universitetet. Jag skrev om in- och utflyttningar i Skärblacka socken där jag kommer ifrån. Frågeställningen var hur mycket dessa folkomflyttningar påverkades av industrins konjunkturer kopplat till bruket i Skärblacka. Jag studerade aktiviteten i kyrkoböcker och jämförde med industrins toppar och dalar över några hundra år. Nog om detta nu. Då var jag ingen löpare, nu är det benen som tar mig runt för att samla på upplevelser.

Vid 10 km avverkade på för mig helt nya vägar kom jag till Östra Skrukeby. Till min glädje var kyrkan öppen nu under sommaren. Dock var jag lite tidig men vaktmästaren släppte in mig. Jag tycker det är magi att kliva in i dessa byggnader. Så rofyllt. Finns ofta en lekhörna för barn. Något jag ofta utnyttjat de senaste åren med barn. Dessutom finns det vatten vid kyrkogården om en törstig löpare behöver. När klockan slog 10 kom en funktionär och öppnade officiellt. Jag fick då en liten privat guidning. Kyrkan är byggd på 1100-talet, men som så många andra, hårt renoverad under 1800-talet. Fast dörren till vapenhuset, den var original, och därinne fanns en stenkista som vittnade om vår tidigare hedniska tro fast där man i runorna kunde läsa om hus vilket vittnade om nya tiden.

Nu blev det någon kilometer tillbaka innan jag svängde vidare på obruten mark. Där hittade jag en spännande lada. Inuti tog jag reda på att den inrymmer Åkerbo maskinhistoriska förening. Inget fönster att spana in i men jag såg på hemsidan att det då och då är öppet för den maskinnostalgiske.

Så blev det några härliga kilometrar av grus som övergick i klippt åkerväg. Linet blommade för att komma ifatt rapsen. Det var så där underbart svenskt lantligt. Du gamla du fria, och århundradenas slit och släp på åkrar kändes påtagligt.

Det är en så kallad vägkyrka, och nu på sommaren går den dessutom under epitetet cykelkyrka. Det innebär att församlingshemmet har öppet alla dagar 12-17 fram till 13 juli med fika, glass och fotoutställning. Jag gick in en sväng och tittade. På min väg ut kom en dam och frågade om det var tänt därinne. Jag svarade jakande. Hon ställde fler frågor. Undrade om hon behövde förbereda något. Jag blev mer och mer förvirrad ju mer hon frågade. Visade sig att hon trodde jag jobbade där. Men nej, jag var på annat uppdrag, och sprang vidare mot sjön Roxen.

Längs vägen ned till sjön såg jag något spännande på kartan. En konstnär verkade ha sig ateljé på en adress. Jag såg inget i trädgården, och ingen skylt på huset. Men livet för kort för att springa förbi ställen man blir nyfiken på, så jag ringde på dörren. Eva-Marie blev glad av påringningen och jag fick komma in och titta på några av hennes alster som till stor del består av hästar med olika budskap. Riktigt spännande. Hennes företag heter Mosebackeord och just nu ställer hon ut på ett galleri inne i Linköping.

Det blev några fina timmar i Åkerbo härad och ytterligare en fläck på Östergötlands karta som jag numera har täckt in. Är ni nyfiken på mer från Östergötland – Läs Östgötaäventyr #10 där jag bland annat besöker Klefstad och dess spetsmuseum och även den gången landar i Linghem. Dessutom tittar jag in på Grållemuseet, med liknande verksamhet som den för dagen stängda i Åkerbo.

Glöm inte heller att anmäla er till Häv & Gräv VikboVändan den 9 aug innan platserna tar slut. Då blir det också äventyr på riktigt som vi har ordnat till er att ge er ut på!