På vägen tillbaka föreslog jag istället att vada då det är mycket enklare. Inte helt enligt dresscoden här men i skogen har den inte lika stor betydelse fick jag veta. Några vid ån bjöd oss att sitta ned och äta lunch med dem. Blev inte så men om det berodde på att min skjuts hade brått eller att de dessutom ville bjuda på sprit är oklart.