När jag gavs bort som födelsedagspresent i Åmål

I helgen har jag varit ute på turné med Löparäventyret. Färden gick först mot Göteborg och Salmings löparkonvent. Jag kom först efter lunch och missade tyvärr coola killen Markus Torgeby men rakt in i den stämning som bara 150 glada löpare kan skapa. Fast jag fick springa med en annan cool kille, Oskar Käck. Tillsammans med honom blev det intervaller på elljusspåret i Askim. Sedan var det dags för min egen föreläsning. Ungefär 60 personer hade valt att lyssna på mig och mitt löparäventyr vilket var väldigt roligt. Ingen rast och ingen ro. Snabbt ut igen när alla skulle springa det sista passet som var funrun. Mäktigt när en grupp på 150 personer ger sig iväg. Under rundan såg BG Nilensjö här på Spring till att vi gav allt under hans styrkeövningar, jag slumpade korta intervaller med hjälp av en kortlek och i slutet blev det stafett i armkrok. Innan dagens slut fick alla lägga sig på golvet i sporthallen och slappna av. Det borde man göra oftare. Så himla skönt. Fast det var inte riktigt slut där. Tyvärr gav sig de flesta av innan det nästan trevligaste av allt. After run. Men vi som var kvar hade riktigt trevligt häng med öl och pizza. Innan vi åkte in till stan konstaterade vi att Salmings tjejer hade fixat ett grymt event och att vi ser fram emot nästa år.

 

Så himla kul att folk ville lyssna på mig, och tack för alla fina ord efteråt.
Så himla kul att folk ville lyssna på mig, och tack för alla fina ord efteråt.
Plötsligt hade jag en kväll för mig själv i Göteborg. Dessutom ett fint rum på Elite Park Avenue Hotel högst upp på Avenyn. Man skulle ha kunnat göra stan. Eller så gör man inte det. Jag lyxade på mitt sätt. Åt godis. Läste en bok från pärm till pärm. Gosade in mig i de manglade lakanen och den sköna kudden. Bästa kvällen. Somnade skönt och drömde om den stundande frukosten. Men kan någon förklara för mig varför de tillverkar allt godis i versionen giant. Stora Gott och blandat. Stora Djungelvrål. Groteskt stora nappar. Är det möjligen för att kunna lura sig själv och säga att man bara åt sju godisar när det i själva verket var det två hekto. Kan avslöja att jag åt fler än sju.
Plötsligt hade jag en kväll för mig själv i Göteborg. Dessutom ett fint rum på Elite Park Avenue Hotel högst upp på Avenyn. Man skulle ha kunnat göra stan. Eller så gör man inte det. Jag lyxade på mitt sätt. Åt godis. Läste en bok från pärm till pärm. Gosade in mig i de manglade lakanen och den sköna kudden. Bästa kvällen. Somnade skönt och drömde om den stundande frukosten. Men kan någon förklara för mig varför de tillverkar allt godis i versionen giant. Stora Gott och blandat. Stora Djungelvrål. Groteskt stora nappar. Är det möjligen för att kunna lura sig själv och säga att man bara åt sju godisar när det i själva verket var det två hekto. Kan avslöja att jag åt fler än sju.

Frukosten var av rang och sedan åkte jag vidare till Åmål. Här behövs inga ord. Nästan ingen har varit i Åmål. Men alla tror sig veta hur det är där. Jag är alltid open minded och hade inte någon bild av hur det skulle vara. På stationen blev jag hämtad av Göran och vid skolan mötte vi Håkan. Dessa två trevliga herrar grundade för några år sedan klubben Spring Åmål.  En gång i veckan gör de något helt fantastiskt. De ordnar träning för funktionshindrade. Alla idrottar utefter sina egna förutsättningar och får hjälp av Göran och Håkan. Det handlar om balansövningar, promenad, springcykel och jogg för de som kan. Jag hängde med på två rundor i närområdet vilket var väldigt roligt. Under Åmål Stadslopp var de även med som funktionärer även om vissa hellre ville behålla medaljerna än dela ut dem. Kan man ju förstå. Vem vill inte ha en hel massa medaljer.

Härliga träningsgänget som kallar sig för IKAPP. I maj åker de i buss till Göteborg för att delta i Specialloppet som hålls under varvshelgen. Kom och heja.
Härliga träningsgänget som kallar sig för IKAPP. I maj åker de i buss till Göteborg för att delta i Specialloppet som hålls under varvshelgen. Kom och heja.

Schemat var späckat men vi hann med en fin söndagslunch hemma hos Håkan och Anna som dessutom är föräldrar till den snabba löparen Elias Björnson. Sedan var det dags för mig att få tala igen. Vi höll till i orienteringsklubbens stuga och åhörare var många ur Åmåls springklubb och några andra intresserade. Detta var en mycket speciell föreläsning. Det är första gången jag är någons 60-årspresent. Första gången jag överhuvudtaget är en födelsedagspresent. Göran ville bjuda sina vänner på något roligt i samband med sin födelsedag och det blev jag. Ingen av åhörarna visste om detta faktum förrän jag presenterades. Jag var inte inpackad i presentpapper men laddad ändå. Efter föreläsningen gick vi ut och sprang ihop. Löpteknik och en intervallvariant.

Strålande väder. Fina spår. Grymma löpare. I Åmål fick jag lära känna ännu mer trevliga människor. Jag fick till och med ett paket, trots att det var Göran som fyllde år. Vilken helg.
Strålande väder. Fina spår. Grymma löpare. I Åmål fick jag lära känna ännu mer trevliga människor. Jag fick till och med ett paket, trots att det var Göran som fyllde år. Vilken helg.

Åmål var ett fucking trevligt ställe. Dock utspelar sig inte mycket av filmen där utan i Trollhättan. När jag väntade på mitt tåg kom en tjej från Danmark förbi. Hon hade radioutrustning på sig och undrade om jag var från orten. Hon letade efter någon ungdom som kunde berätta hur det egentligen är att leva i Åmål. Men på gatorna hade hon bara träffat pensionärer. Hennes tåg mot Göteborg gick och hon fick åka vidare utan att ha fått någon klarhet i frågan. Gällande min egen hemresa märkte jag att det inte är tänkt att man ska åka tåg mellan Åmål och Norrköping. Det skulle ta nästan sju timmar och inkludera tre byten. När jag satt på första tåget insåg jag att mitt byte i Karlstad var över en timme långt. Som upplagt för en löprunda.

Man måste ju bara älska facebook. Jag har aldrig varit i Karlstad. Inom 30 minuter hade jag två inhemska guider och trevliga löparvänner som visade mig de fina springvägarna i staden. De blev 15 sköna kilometrar och roligt sällskap. Ämnen som när hallucinationer under ultralopp gör att stenar blir till korvkiosker och de bästa skateramperna i Karlstad avhandlades bland annat.

Tåget från Karlstad var 90 minuter försenat och jag hade både byte i Hallsberg och Katrineholm kvar vilket skulle bli omöjligt att hinna innan tågen slutade gå för natten. Nu tänker ni att jag ska svära lite över SJ. Men det ska jag inte. SJ brukar leverera och jag hade inte brått. Jag hade mina böcker och min dator som sällskap. Döm nu även av er förvåning när jag berättar följande. Jag kom hem tidigare än jag skulle ha gjort enligt den ursprungliga resplanen. Dessutom levererad hem till dörren med taxi. Tack SJ gamle vän.

Men hur blir det nu. Jag är en födelsedagspresent. Jag lär ju få möjlighet att springa eftersom det är en löparklubb som fick mig. Det är ju bra. Men undrar vad som gäller. Finns det möjligen något kvitto man kan läsa på och lista ut det. Till dess slappnar jag av i faktumet att jag haft en väldigt bra helg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *