2017 års nyårslöfte

Året är snart slut och säsongen med den. Min säsong blev väldigt lång. Start i januari med maran i Marrakech och avslutades i slutet av november med VM på 100 km i Spanien. Nu borde man kanske skriva en krönika om vad som var roligast och vad som gick bäst. Skrivit har jag dock gjort hela året och bland allt roligt är det svårt att välja utan att återge allt. Till min hjälp tog jag då någon slags app där Instagram valde ut 9 bilder från året. Samtliga handlade om löpning. Skräll.

Insåg snabbt att urvalet handlade om vilka bilder som blivit mest likade. Tre av dem var från VM. Makes sense. Men att bilden när jag gjorde en planka i Tjalves träningslokal fick näst mest likes under året var oväntat. Wings for life var också med. Fasen vad kul det var. Sedan ett foto innan den kyliga starten i Sörmlands Ultramarathon. SM. På Tyska torgets scen i Norrköping för att ta emot mitt guld. Att folkmassan egentligen var där för att se IFK på storbilds-TV gjorde inget. Så med Elmina. Efter Topploppet då hon hade hämtat ut min nummerlapp så jag kunde ta tävlingen som en del i mitt träningspass. Hon vann sitt lopp. Jag kom två. En riktigt fin löparvän. Erbil. Vilket löparäventyr. Så såg alltså mitt år ut. Nu vet jag.
Insåg snabbt att urvalet handlade om vilka bilder som blivit mest likade. Tre av dem var från VM. Makes sense. Men att bilden när jag gjorde en planka i Tjalves träningslokal fick näst mest likes under året var oväntat. Wings for life var också med. Fasen vad kul det var. Sedan ett foto innan den kyliga starten i Sörmlands Ultramarathon. SM. På Tyska torgets scen i Norrköping för att ta emot mitt guld. Att folkmassan egentligen var där för att se IFK på storbilds-TV gjorde inget. Med Elmina efter Topploppet då hon hade hämtat ut min nummerlapp så jag kunde ta tävlingen som en del i mitt träningspass. Hon vann sitt lopp. Jag kom tvåa. En riktigt fin löparvän. Erbil. Vilket löparäventyr. Så såg alltså mitt år ut. Nu vet jag.

Sedan hände det en massa andra fantastiska saker i stort och smått. Ni som följer mig vet vad jag sysslat med och det skulle kännas långtråkigt att räkna upp allt här igen. Nu har jag ägnat några veckor åt att inte tänka. Inte på träning i alla fall. Jag har gjort det som jag känt för. Ibland har det inte blivit något alls. Ingen tempoträning. Inga intervaller. Till och med en hel vecka utan någon löpning alls. Yoga. Core. Skivstång. Promenader. Simning. Vila. Och så lite mer vila. Nu är jag sådär barnsligt sugen på att springa igen. Som kalv på grönbete.

Men den där kalven är inte särskilt snabb. Mer idisslande. Men det är så skönt att det inte spelar någon roll. Jag ska inte ha någon träningsplan förrän i januari. Fortsätta såhär. Träna på känsla. För träna kommer jag såklart göra. Hur skulle jag annars överleva.

Nu är det snart jul och varför då inte ge sig själv en julklapp. Såklart man ska. En bra sådan. Som gör att man blir bättre. Jag gick till Fredrik Zillén på www.springsnabbare.se. Han vet hur man springer bra och fort. Han är jättebra julklapp. Även om man bara får låna honom några timmar.

Såhär såg det ut när jag kom till Fredrik. Att jag kunde springa så bra som jag ändå gör var tydligen en gåta. Använder sjukt mycket energi för att ta mig framåt. Se det röda fältet. Pilen visar på 10 i cirkeln. Ni ser själva var man ska ligga för att prestera. Faktum är att nästan alla mätvärden är utanför den gröna rangen. Men allt detta är egentligen oerhört positivt. Fatta så mycket bättre jag kan bli om jag lär mig hur man ska springa.
Såhär såg det ut när jag kom till Fredrik. Att jag kunde springa så bra som jag ändå gör var tydligen en gåta. Använder sjukt mycket energi för att ta mig framåt. Se det röda fältet. Pilen visar på 10 i cirkeln. Ni ser själva var man ska ligga för att prestera. Faktum är att nästan alla mätvärden är utanför den gröna rangen. Men allt detta är egentligen oerhört positivt. Fatta så mycket bättre jag kan bli om jag lär mig hur man ska springa.
Vi skred direkt till verket. Fredrik konstaterade att jag var skrämmande orörlig och sedan fick jag några enkla tekniktips. Höften skulle hängas upp på en krok, under hakan skulle jag ha ett strutsägg och armarna skulle slå på osynliga kuddar på höfterna och fyllas med vatten. Sedan testade jag att springa igen och kolla. Det hade redan blivit bättre.
Vi skred direkt till verket. Fredrik konstaterade att jag var skrämmande orörlig och sedan fick jag några enkla tekniktips. Höften skulle hängas upp på en krok, under hakan skulle jag ha ett strutsägg och armarna skulle slå på osynliga kuddar på höfterna och fyllas med vatten. Sedan testade jag att springa igen och kolla. Det hade redan blivit bättre.

Ett nytt löparår är på ingång. Säsongen 2017. Det kommer hända massor av roliga grejer. Bland annat saker där du kan haka på. Till Marocko i slutet på januari för att träna. Till Berlin för att springa halvmaran den 2 april. VikboVändan den 12 augusti. Till Kroatien i mitten av september för att träna och springa traillopp.  Titta in på www.loparaventyret.se för mer info. Hoppas vi ses där, eller på något av alla roliga lopp vi ska springa.

Jag vet att nästa år kommer bli minst lika bra som 2016. Det kommer jag se till. Fredrik ska jag träffa fler gånger för mitt nyårslöfte är att jag ska bli en bättre löpare. Så det så.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *